Fråga 1: Vad är metrologi?
Metrologi är vetenskapen om mätning och mätsystem. Metrologi omfattar alla aspekter av mätning, inklusive grundläggande principer för mätning, olika enheter för olika storheter (exempelvis längd, vikt och volym), måttenheter, mätinstrument, kalibrering, osäkerheter och kvalitetssäkring av mätningar.
Fråga 2: Vad är det för skillnad på allmän och legal metrologi?
Allmän metrologi handlar bland annat om att fastställa måttenheter, utveckla mätmetoder och fastställa normaler (mer om normaler finns i fråga 4 och 5). Den legala metrologin handlar om att samhället genom lagstiftning ställer krav på vissa mätinstrument och aktörer som använder sådana mätinstrument. Den legala metrologin kallas också reglerad mätteknik – vilket även är namnet på en av Swedacs avdelningar.
Fråga 3: Varför är metrologi viktigt?
Metrologi är avgörande för att säkerställa tillförlitliga mätningar och att kunna lita på mätresultat. Effekterna av felaktiga mätningar i samhället är närmast omöjliga att överblicka. Men tänk tanken att medicindoser blir felaktiga vid en cancerbehandling på grund av dåligt kalibrerade mätinstrument.
Fråga 4: Hur kan man vara säker på att mätinstrument visar rätt resultat?
Ett mätinstrument bör kalibreras regelbundet för att ge rättvisande resultat med så låg grad av osäkerhet som möjligt. Om och hur ofta man behöver kalibrera ett mätinstrument beror på vad det ska användas till. Ju viktigare det är att mätinstrumentet mäter rätt, desto oftare och noggrannare behöver man kalibrera det.
Inom metrologin finns begreppet spårbar kalibrering. Att kalibreringen ska vara spårbar innebär att man ska kunna följa en obruten kedja av jämförelser till nationella eller internationella normaler. Normal är den överenskomna definitionen av ett mått (ett annat ord för detta är likare).
Fråga 5: Hur tas en normal eller likare fram?
Alla måttenheter ingår i det internationella systemet SI. SI kommer från franskans Système International d’Unités, som tar fram normaler. Ett känt exempel är arkivkilogrammet i Paris, som fram till den 20 maj 2019 var normalen för massa i det internationella SI-systemet. Idag definieras ingen av normalerna i SI-systemet mot ett fysiskt föremål, utan de ska kunna definieras av en grundläggande fysikalisk egenskap som kan tas fram experimentellt och självständigt på olika platser.
Fråga 6: Vad är en riksmätplats?
Det är platsen, eller aktören, som ansvarar för att systemet fungerar nationellt. RISE är riksmätplats för de vanligast förekommande fysikaliska storheterna till exempel massa och temperatur. Strålsäkerhetsmyndigheten är riksmätplats för storheterna inom joniserande strålning. Swedacs utövar tillsyn av riksmätplatserna med utgångspunkt från standarden SS-EN ISO/IEC 17025.
Fråga 7: Varför är begreppet osäkerhet viktigt att ta hänsyn till?
Osäkerhet är en kvantitativ uppskattning av bristande kunskap om ett mätresultats sannolika värde. Osäkerhet finns inom en rad faktorer som bidrar till variation i mätningar, till exempel instrumentets begränsning i upplösning, miljöförhållanden och metodiken som tillämpas vid mätningen. Genom att beskriva och kvantifiera osäkerheten kan man bedöma tillförlitligheten i mätresultatet. Ju lägre osäkerhet, desto större tillförlitlighet.
Fråga 8: Vilket internationellt samarbete finns inom metrologi?
Innehållet i SI är sedan länge etablerat inom ramen för den så kallade Meterkonventionen, som undertecknades 1875 av 17 stater, däribland Sverige. Konventionen upprätthålls genom arbete i organen General Conference on Weights and Measures (CGPM) och International Bureau of Weights and Measures (BIPM).
I Europa samarbetar de nationella myndigheter som är ansvariga för reglerad mätteknik i organisationen WELMEC. De nationella riksmätplatserna bedriver ett motsvarande samarbete i organisationen Euramet.