De senaste åren har larm om bristande kvalitet på vård och omsorg gjort att debattvågorna stundtals har gått höga. Samtidigt pågår ett intensivt arbete för att skapa lösningar och hitta metoder som bidrar till ökad kvalitet. Standarder, ackreditering och certifiering under ackreditering är några av de verktyg som används för att förbättra vården.
Vård och omsorg är ett av Swedacs fokusområden. I början av 90-talet inleddes ackreditering av sjukhuslaboratorier, något som har fått stor spridning i branschen sedan dess.
– Nästan vilket sjukhuslaboratorium man än går till i dag så hänger det en skylt om att det är ackrediterat. Det fungerar som en kvalitetsstämpel som man gärna visar upp, säger Roland Jonsson, utredare på Swedac.
Våren 2015 kom en helt ny standard inom vård och omsorg: den så kallade Äldrestandarden, som har tagits fram av och riktar sig mot hemtjänst och boenden inom äldreomsorgen. Det som berör många personer: cirka 220 000 har hemtjänst och närmare 90 000 bor i äldreboende runt om i Sverige. Vilket i sin tur innebär en ansenlig kostnad för kommunerna: cirka 90 miljarder kronor årligen.
– Det har i grunden varit olika krav och kanske ibland för få krav för att bedriva äldrevård i Sverige, vilket nog kommer som en överraskning för många. Kommunerna har haft ansvar att sätta upp kraven för de aktörer som de anlitar, säger Magnus Pedersen, utredare på Swedac, som har varit delaktig i utvecklingsarbetet av Äldrestandarden.
I standarden finns tydliga krav på allt från hur vårdleverantörerna ska vara organiserade och strukturerade till hur boendemiljön ska vara beskaffad och vilka hjälpmedel som ska tillhandahållas.
– Nu kan aktörerna välja att bli certifierade enligt Äldrestandarden, och då är det många krav som ska vara uppfyllda – syftet är ju att certifieringen ska säkerställa att vården håller en god kvalitet, säger Magnus Pedersen.
Han berättar att det är ett antal företag som arbetar med att implementera standarden i sina verksamheter, men att inget hittills är certifierat enligt Äldrestandarden.
En av anledningarna till att initiativ tagits till Äldrestandarden är att det ofta inte har varit en strukturerad uppföljning av kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen. En annan är att kvaliteten på tjänster och boende kan variera påfallande mycket, beroende på vilken utförare som har fått avtalet och var i landet den äldre råkar bo.
– Nu när standarden sätter en gemensam ribba för kvaliteten kan enskilda upphandlare använda den som en utgångspunkt – och sätta upp kompletterande krav om de vill – när de ska upphandla tjänsterna, säger Magnus Pedersen.
Han föregår själv en eventuell invändning om att en standard av detta slag skulle inkräkta på det kommunala självstyret:
– Här får de en användbar samling baskrav, som de kan använda så som de vill i kommunerna. Vissa kommuner har behov av att vässa vissa specifika krav, och då ska de naturligtvis göra det. Poängen är att de inte behöver uppfinna hjulet på nytt när det finns en genomarbetad standard att utgå från.
Swedac har även varit delaktiga i att ta fram en standard för ledningssystem för hälso- och sjukvård (SS-EN 15224).
– Man kan säga att den handlar om hur sjukhus eller liknande vårdinrättningar kan skapa en struktur för sitt arbete, säger Roland Jonsson.
Länge har ISO 9001 kunnat användas som standard för ledningssystem, men det här är första gången som det har tagits fram en standard som är anpassad för sjukhusens verksamhet. Den omfattar bland annat arbetssätt, instruktioner och rutiner, men även hur man kvalificerar personal, hanterar lagar och sköter klagomål från kunder.
– Jag ser standarden som ett skelett till ett system för ett enskilt sjukhus, som då inte behöver ”hitta på” strukturen på egen hand.
Roland Jonsson berättar att den ännu inte har fått så stor spridning, något som han beklagar:
– Genom att arbeta mer strukturerat blir sjukvården mer effektiv, så enkelt är det. Det gör då att vi kan få en bättre vård, vilket givetvis gagnar patienterna men också gör att vi får ut mer för våra skattepengar.
Det gynnar även medarbetarna, menar han, eftersom strukturen syftar till en högre grad av ordning och reda.
PETER WIKLUND
Samarbete bakom
Äldrestandarden har tagits fram av SIS, Swedish Standards Institutes, i samarbete med bland andra Swedac. Det fullständiga namnet är Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende, SS 872500.
