Nio av tio svenskar gör det. När pandemin tog fart i våras växte e-handeln med 50 procent och inte minst de äldre kunderna blev många fler. Men vad innebär det att vi enkelt kan klicka hem saker från andra sidan jorden? Vem har ansvar för ifall den superbilliga mobilladdaren börjar att brinna?
— Utmaningarna är gigantiska. Fortfarande tror många att ifall en produkt finns att köpa är den godkänd, säger Robin Lundgren, utredare marknadskontroll, Swedac.
Bussen är försenad och det regnar. I ditt förströdda scrollande på telefonen dyker de upp igen, de där snygga löparskorna du spanat på några gånger förut – och den här gången bara gör du det; lägg i kundvagn, klick, gå till kassan, klick, betala senare, klick…
Det är ju så förförande enkelt! Fri frakt, fri retur, blixtsnabb leverans. Den som väljer att betala mot faktura behöver inte ens plocka upp kortet och skriva in några siffror. Inte undra på att konceptet växer. Dessutom går det lika lätt att få hem den där sällsynta klänningen om du bor i Laxå som i Los Angeles.
Det var garanterat en av lockelserna även i distanshandelns begynnelse. Att det gick att få tag i varor som annars inte fanns på orten. Sen dess har utvecklingen gått i en rasande fart men kanske är det inte så konstigt att Sveriges första akademiska masterutbildning i e-handel hösten 2018 startade i Borås. Staden som tidigt blev ett nav för Sveriges postorderverksamhet och sedan dess något av symbol för distanshandeln, utnämndes 2018 till Sveriges främsta e-handelskommun. Detta eftersom företag i Boråsregionen fortfarande på något sätt är inblandade i 40 procent av svensk e-handel.
Anita Radon är universitetslektor med ena foten på Södertörns högskola och den andra på Högskolan i Borås. Hennes ingång till e-handeln har varit intresset för varumärken och för mode. Den produktkategori som länge varit den största men som i och med senaste mätningen (för 2019) fick se sig slagen av skönhet och hälsa.
Anita Radons senaste vetenskapliga artikel heter Clicking the boredom away – Exploring impulse fashion buying behavior online, och handlar alltså om att klicka sig bort från tristess genom digitala impulsköp av mode.
— Ett beteende jag väldigt väl känner igen mig i, säger Anita som är särskilt intresserad av gränslandet marknadsföring/handel och hur vi göra våra val när vi handlar på nätet.
I vilken utsträckning grundar sig våra köp på impuls och känsla? Kan man visa produkterna på något annat sätt för att därmed minska antalet returer?
I den väldiga ökning av e-handeln som pandemin har skapat ryms två stora spår när det gäller förklaring; dels den ökade handel som har att göra med att människor, som Anita Radon säger, är uttråkade (man är hemma mer och upptäcker att man ”behöver” en ny kaffebryggare), dels den handel som baseras på en rädsla för smitta.
Farliga saker
Den del av e-handeln som myndigheten Swedac är involverad i handlar om när produkter kan vara farliga, ofta gäller det elektronik och kemikalier.
För att värna hälsa, miljö, säkerhet, konsumentskydd och motverka snedvriden konkurrens mellan företag finns det som kallas marknadskontroll. De företag som tillverkar eller importerar en vara har ansvar för att produkten lever upp till de krav som ställs. Ett stort antal statliga och kommunala myndigheter har, med Swedac som samordnare, ansvar för att kontrollera att kraven efterlevs. Eftersom antalet produkter på marknaden är väldigt stort är det omöjligt att testa alla, utan kontrollerna sker i form av stickprov. När produkter upptäcks som inte uppfyller kraven ska ansvarig myndighet vidta de åtgärder som krävs, till exempel belägga en produkt med försäljningsförbud, kräva ett tillbakadragande av produkten från marknaden, se till att produkterna återkallas eller utfärda böter.
I mitten av november publicerade Elsäkerhetsverket en rapport som visade att av 28 elprodukter beställda från stora marknadsplatser på nätet fick 26 anmärkningar. Flera av dem allvarliga, med risk för elchock och brand. Många produkter hade inte bara en utan flera anmärkningar.
Viktoria Lindberg Martinell, utredare marknadskontroll, Swedac:
— Produkterna säljs av tillverkare utanför EU men beskrivs vara anpassade för att användas i Sverige. Här ser vi och övriga medlemmar i marknadskontrollrådet väldigt stora utmaningar, säger hon.
Den ena är att göra konsumenter uppmärksamma på de risker som finns med att själv bli importör, som man i praktiken räknas som när man klickar hem produkter från en hemsida som exempelvis Wish. Här finns mängder av produkter att köpa som hade fått försäljningsförbud om de tillverkats i Sverige eller importerats för att säljas här. Men när du klickar hem en vara från exempelvis Kina räknas du själv som importör och bli därmed ansvarig för produkten. Man måste helt enkelt tänka efter när man handlar på nätet.
— Den andra utmaningen är gigantisk och handlar om att få, den många gånger kinesiska, tillverkaren att följa reglerna. Dessvärre ser ju den onda cirkeln ut så att så länge vi köper säljer de. Och vi har egentligen inga mandat att kräva förändring, säger Viktorias kollega Robin Lundgren.
Så vad kan då Swedac göra?
— Vi svenska myndigheter som ingår i marknadskontrollrådet skapade redan 2018 en e-handelsgrupp och planerar nu informationskampanjer för att tipsa konsumenter om hur man handlar på nätet. Vi har också tagit initiativ, liknande det som finns mellan stora marknadsplatser internationellt på EU-nivå, till ett samarbete där de stora svenska handelsplatserna som exempelvis CDON och Tradera deltar för att få bort farliga produkter från marknaden, säger han.
— Vårt intryck såhär långt är att de svenska marknadsplatserna gärna vill samarbeta. Det är viktigt för deras varumärke att de inte tillhandahåller farliga produkter, säger Viktoria Lindberg Martinell.
