Syrienkatastrofen har genom nyhetsuppdateringar blivit en stor del även i Sveriges vardag. Men Margareta Davidson-Abdelli på svenska ambassaden i Kairo följer för Sida utvecklingen på närmare håll.
Margareta Davidson är precis tillbaka från en tids semester när vi når henne på kontoret i Egyptens huvudstad Kairo. Välbehövligt efter en intensiv period där området hon verkar i haft Europas ögon på sig under en längre tid.
– Jag trivs väldigt bra med jobbet, det är många olika frågor och utmaningar och det går ofta in i varandra på något sätt. Avsaknaden av stabilitet i dessa länder gör det utmanande, men det är också det som driver mig i mitt arbete.
Agadir-avtalet är ett handelsarrangemang mellan de fyra länderna Jordanien, Egypten, Tunisien och Marocko med syfte att förbättra möjligheterna för en regional handel. Sedan årsskiftet har Sverige två regionala samarbetsstrategier i Mena-regionen. Regeringen har fattat beslut om en regional strategi för Mena – samlingsnamnet för Mellanöstern och Nordafrika – och en regional strategi för Syrienkrisen. Margareta Davidson jobbar med regionalekonomisk utveckling för Sidas räkning i dessa områden. I den aktuella frågeställningen diskuteras också upprättandet av standarder, tekniska regler och ackreditering. Som uppvuxen i Borås är det frågor som hon varit medveten om länge.
– Redan under studietiden hemma i Borås fick vi lära oss om ackreditering och göra studiebesök på Sveriges tekniska forskningsinstitut. Så den typen av verksamhet har jag haft koll på länge.
I dag jobbar hon med Swedac i många av de frågor som drivs via Sida. Experter från de deltagande länderna kommer till Sverige och Swedacs kontor under fyra veckors utbildning. Sedan åker de tillbaka och jobbar med ett förändringsprojekt. Swedac följer därefter upp arbetet på plats i länderna och samlar deltagarna för en regional uppföljning.
– De utbildningsprogram som Swedac tagit fram och där experter härifrån får komma till Sverige på kurs har gett bra respons. Tack var Swedac har arabvärlden fått en positiv bild av Sverige och vår struktur i dessa frågor.
Genom en ökad förståelse för arbetet kring internationella handelshinder och utvecklade strukturer för standarder och tekniska regler kan handeln bli både säkrare och mer rättvis.
– De största utmaningarna nu är konfliktsituationen samt omställningen till förnybara energikällor.
Hur mycket har senaste tidens akuta situation i Syrien påverkat ert arbete?
– Vi får se det från två håll, dels ger Sverige stöd till människor i kris under de pågående konflikterna. Men vi blickar också framåt för att se hur Sida kan hjälpa till för att området ska få en långsiktig utveckling åt rätt håll. Även under pågående krig måste vi fortsätta arbeta med områden som lägger en grund för en regional ekonomisk utveckling genom bland annat kvalitetsinfrastruktur, ackreditering och standardisering. Det är viktigt att det finns experter som tror på en bra lösning för regionen utan onödiga handelshinder.
I det nya projektet handlar det mycket om tekniska handelshinder. Dels hur regionala samarbeten kan se ut och dels hur stödet för att möta effekterna av Syrienkrisen kan se ut. I dag har Tunisien och Egypten internationellt godkända ackrediteringsmyndigheter likt Swedac. Jordanien har en ackrediteringsstruktur, men den är ännu inte internationellt accepterad.
– Ett viktigt mål är att få godkända produkter, i dag testas många produkter i laboratorier som är ackrediterade från länder utanför regionen, men det finns även labb som inte är ackrediterade.
Standarder och kvalitetsinfrastruktur som bygger på Världshandelsorganisationens avtal om handelstekniska hinder kommer inte att skapa fred. Men väl fungerande strukturer ska ge betydligt bättre förutsättningar för en återväxt i regionen.
