Svensk kvalitet ger värdefullt försprång

Visst ger begreppet ”Made in Sweden” oss svenskar associationer till hög kvalitet? Även utanför landets grän­ser har Sverige varit förknippat med kvalitet, vilket historiskt har varit en konkurrensfördel. Men nu väntar nya utmaningar, enligt experterna.

KVALITET ÄR NÅGOT som vi alla lätt kan relatera till. Men vad betyder det egent­ligen? I ordboken kan vi läsa att kvalitet handlar om ”beskaffenhet” och ”egen­skaper” – och att det är motsatsen till kvantitet.

I praktiken kan kvalitet dock sägas vara ett mått på hur bra något lyckas uppfylla krav, behov eller förväntningar. I näringslivet anses en vara eller tjänst ha hög kvalitet när den möter slutkundens förväntningar och skapar kundvärde.

Även i samhället i stort kopplas kvali­tet till kundvärdet, men då med med­borgarna som kunder och där tjänsterna utgörs av sådant som skola, vård och omsorg.

I VILKET FALL som helst så är kvalitet något som har betydelse i många delar av vårt dagliga liv. Med hög kvalitet på produkter och tjäns­ter blir livet enklare.

– Kvalitet är en av de viktigas­te faktorerna för att skapa tillit och förtroende, i vid bemärkelse. En utbredd tillit är i sin tur en grund för att ett samhälle ska kunna fungera effektivt. Det finns många länder där tilliten sjunker, men inte i Sverige, säger Sören Holmberg på SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Sverige ligger tillsammans med de andra nordiska länderna i topp-tio-skik­tet i de flesta kvalitetsindex som presen­teras, konstaterar han.

– Vi har förmånen att bo i ett land med välstånd, något som hänger tätt samman med en hög kvalitet i inte minst samhällstjänster. Sverige har länge haft ett gott rykte utomlands, och att vi varit kända för kvalitet i både produkter och tjänster har varit en förutsättning för en livskraftig export.

KVALITET UPPSTÅR INTE av sig självt – och består inte över tid av sig självt – utan det är beroende av ett målmedvetet och väl förankrat utvecklingsarbete, menar Sören Holmberg.

– Men vad är det som styr utveckling­en? Jo, mätningar och måttstockar som kan användas för att bedöma resultaten av mätningarna. Det faktum att vi har börjat mäta har skapat förutsättningar för att skapa kvalitet. Det gör att vi måste precisera oss och verkligen leverera det vi lovar, säger han.

Pia Sandvik, vd för Rise, Research Institutes of Sweden, håller med Sören Holmberg om resonemanget kring mätningar och lyfter fram Swedac som en av hörnstenarna i det svenska kvalitetsarbetet.

– I Sverige har vi en väl eta­blerad struktur med trovär­diga mätningar. Det finns ett högt förtroende för systemet med kvalitetssäkring, säger hon.

Hon pekar på en tradition av ”ord­ning och reda” och just bra strukturer som en av förklaringarna till det lyckade svenska kvalitetsarbetet.

– Vi är kända för att hålla en jämn och hög nivå på våra leveranser. Dessutom finns det god spårbarhet på de flesta områden, vilket ger en trygghet för alla parter, säger hon.

NU STÅR VI inför en situation när övergripande förändringar i samhället påverkar kvalitetsperspektivet. En av dem är globaliseringen, eftersom den gör att tilliten får ännu större betydelse i handelsutbyten. Tillsammans med digitaliseringen gör globaliseringen att antalet konkurrenter ökar på de fles­ta marknader, samtidigt som allt mer blir kopierbart. I det läget blir kvalitet ett ännu viktigare konkurrensmedel.

Även den ökade medvetenhe­ten om hållbarhet gör att kvalitet bör prioriteras högt framöver.

– I det här sammanhanget kan hållbar­het handla om att skapa rätt kundvärde utan att slösa med våra ändliga resurser. Det går hand i hand med kvalitetsut­veckling, som också kan sägas ha målet att hushålla med resurser – utan att för den skull minska resultatet och värdet, säger Lars Sörqvist, vd för Sandholm Associates och docent vid Kungliga Tekniska Högskolan.

Han menar att en alltför stor del av hållbarhetsdebatten fokuserar ensidigt på miljöfrågor.

– Den ekonomiska hållbarheten kommer ofta i skymundan, men den är en förutsättning för en positiv ekologisk och social utveckling i samhället. Och då är kvalitetsbe­greppet avgörande, eftersom ökad effektivitet genom kundfokus leder till minskad resursåtgång.

DIGITALISERINGEN FÖRSER oss med verktyg för att bli mer effektiva när vi skapar kundvärde, menar Lars Sörqvist.

– En sidoeffekt av digitaliseringen är möjligheterna till snabb global kommu­nikation, vilket också bidrar till att sätta fokus på kvalitet. Kundomdömen sprids blixtsnabbt och det blir allt dyrare att göra fel. Därmed bör man öka kvalitetsin­vesteringarna för att förebygga misstag.

En annan omvärldsförändring som Lars Sörqvist vill lyfta fram är det kvalitetsarbete som sker på andra håll i världen, inte minst i Kina, Sydkorea och Indien. I exempelvis Kina finns en stat­ligt uppbackad kvalitetsstrategi, berättar Lars Sörqvist, som själv arbetar som rådgivare i det kinesiska kvalitetsarbetet.

– För att undvika att bli omsprungna framöver gäller det att vi tar frågan på allvar och agerar nu. Vi har goda förut­sättningar för att förfina vårt kvalitetsar­bete här i Sverige, framför allt tack vare den starkt förankrade öppenheten och förmågan att engagera medarbetarna i ständiga förbättringar i våra icke-hierar­kiska organisationer. Vi har också en hög nivå på kreativiteten – men det gäller att dra nytta av det i kommande kvalitets­satsningar.

PETER WIKLUND