Stor satsning ska stärka svenska testbäddar

Allt fler svenska företag lägger delar av sin forskning och utveckling utomlands. Vinnova har därför fått i uppdrag att stärka möjligheten att driva test- och demonstrationsverksamhe­ter i Sverige och göra dem attraktivare att inves­tera i, enligt projektledaren Filip Kjellgren.

INNOVATIONSMYNDIGHETEN VINNOVA har fått i uppdrag av regeringen att göra en kartläggning av nuläget när det gäller svensk test- och demonstrationsverk­samhet som en del av Testbädd Sverige, och att lämna förslag på hur den kan stärkas och samordnas nationellt. Det är något som efterfrågas starkt av näringslivet och akademin, enligt Filip Kjellgren som leder utredningen på Vinnova, som ska vara klar den 1 mars 2018.

– Vi ska göra det attraktivare för näringsliv och andra aktörer att investera i svenska innovationsmiljöer. Vi ska också öka användning och kommersialisering av forskning och innovativa idéer.

I regeringsuppdraget ligger också att Vinnova ska göra en studie för att ta fram förslag på hur Testbädd Sverige ska främ­jas, och hur etableringen av den samord­nande funktionen ska ske.

En orsak till satsningen är att utveck­lingen av nya innovationer går fortare, och det ökar behovet av att snabbt kunna testa nya idéer. En annan är att svenskt näringsliv på senare år har lagt allt mer av sin forskning och utveckling utomlands.

– Sverige har helt enkelt tappat en del FoU-verksamhet, till exempel beroende på att andra länder har gynnsammare lagar eller att de ger företag ekonomiska subventioner. Bland annat har AB Volvo förlagt tester av elvägar till Kalifornien efter att ha fått en bra deal från delstaten.

FÖR ATT DET SKA VARA mer attraktivt för företag att lägga en större andel av sin forskning och utveckling i Sverige är det viktigt att rätt förutsättningar finns för att bedriva tester och demonstrationer. Sverige har svårt att konkurrera ekonomiskt med stora länder som exempelvis kan bygga flera stora vindtunnlar för tester av flygplansvingar, medan Sverige har en.

Däremot underlättas samverkan i ett litet land där det är förhållandevis enkelt att få de aktörer som behövs vid samma bord, påpekar han.

– Det gör att vi i större utsträckning kan få i gång spännande testbäddar i offentliga miljöer på gator, sjukhus, äldreboenden och i skolan. Vi kallar det för verklighetslabb, och det vill både akademi och näringsliv ha. De är ute efter snabba interaktioner med medborgarna.

En viktig aspekt är att testverksam­heterna följer marknadens krav.

– För testbäddarna har det ett stort värde att kunna säga att de uppfyller vissa standarder och kvalitetsnivåer för att attrahera fler kunder. Och för att bli internationell är det helt avgörande.

När det gäller nya produkter kan ansvariga myndigheter lägga över på en tredje opartisk part som är ackrediterad att göra testerna och se till att alla säker­hetskrav uppfylls.

MEN INOM MINDRE UTFORSKADE om­råden finns det inte alltid någon som är ackrediterad för att göra testerna. Därför är det angeläget att ackrediteringsbran­schen hänger med i utvecklingen så att det finns en struktur på plats när det behövs, konstaterar Filip Kjellgren.

– Det handlar om att innovationsanpassa sina processer så att man är förberedd och på tå, helt enkelt, till ex­empel att Swedac har en väl fungerande omvärldsanalys för att se behov framåt. Sådant påverkar också om aktörer vill komma till Sverige.

Den främsta framgångsfaktorn för att skapa bra testverksamheter är att de är behovsdrivna och intressanta för sina presumtiva kunder, slår han fast. Genom att utgå från vad kunderna vill ha blir testbäddarna även starkare och mer lång­siktiga, vilket i sin tur ger trygga spelregler för näringslivet och andra aktörer.

– Tyvärr har vi i dag delvis ett utbuds­drivet testbäddssystem. Vissa av test­bäddarna drivs av aktörer som inte alltid inser när deras eget område är på väg att försvinna.

Vinnova förlitar sig på att även näringslivsaktörerna gör det som behövs. Kom­mer de ut snabbare på marknaden med sina nya innovationer får de ett försprång gentemot konkurrenterna.

– Det åligger dem ett enormt ansvar att gå igenom olika tester. Innan de uppfyller lagkrav och andra aspekter får de inte sälja sina produkter och tjänster.

Den nationella samordning som re­geringen nu vill skapa handlar i grunden om att testbäddarna ska ta tillvara varandras styrkor och lära av varandra. Och om fler tester görs i Sverige skapar det även nytta och värde för medborgarna.

– När vi får ut bättre lösningar, pro­dukter och tjänster än andra länder får vi förhoppningsvis fler företag i Sverige. Det ger lägre arbetslöshet och bättre ekonomi vilket i sin tur leder till bättre äldrevård, skola, vattenkvalitet och så vidare, säger Filip Kjellgren.

KARIN MYRÉN