Konsumentskydd kanske låter som ett rätt begränsat område. Men funderar man lite på begreppet så inser man att det omfattar ett flertal områden och kan handla om bland annat säkerhet, funktion och miljöaspekter. Konsument är man dessutom i skilda sammanhang, som när man handlar traditionella produkter eller något mer abstrakt som el. Eller tjänster, för den delen.
Det finns tack och lov ett flertal myndigheter och organisationer som arbetar med frågorna, bland annat den obundna, ideella organisationen Sveriges konsumenter.
– Tittar man enbart på de regler som finns i Sverige så får man uppfattningen att konsumentskyddet är rätt bra på många områden. Men när man sedan pratar med konsumenterna om deras upplevelser så får man en annan bild, säger Jens Henriksson, internationell sekreterare på Sveriges konsumenter.
Förklaringen är, menar han, att efterlevnaden är för dålig – reglerna följs helt enkelt inte, medvetet eller ej.
– Marknadskontroll är därför ett viktigt och användbart verktyg för att komma till rätta med problemet och förbättra konsumentskyddet. Inte enbart när det gäller frågor kring produktsäkerhet, utan även konsumenträtt.
Sveriges konsumenter är knutet till Marknadskontrollrådet, där erfarenheter, kompetens, kapacitet och insatser som görs inom området samordnas.
– Nyttoeffekterna med Marknadskontrollrådet är många, säger Cecilia Tisell som är konsumentombudsman, KO, och generaldirektör för Konsumentverket.
Hon pekar bland annat på att många produkter på marknaden är multifunktionella och spänner över flera områden, vilket gör att Marknadskontrollrådet blir en naturlig plats att diskutera problem kring dessa.
– Att ta del av goda exempel från andra myndigheter bidrar till inspiration för utveckling av den egna verksamheten.
Cecilia Tisell tillträdde sin nuvarande roll i september 2016, med fyra år bakom sig på Konsumentverket och före det en mångårig erfarenhet som domare. Hon konstaterar att Konsumentverket har en välfylld verktygslåda när det gäller att skapa och upprätthålla ett starkt konsumentskydd.
– Det finns olika beteenden inom spektret av företag, alltifrån de seriösa som vill och kan göra rätt till de som inte bryr sig. Att förstå sin marknad och anpassa åtgärder och tillämpa verktyg efter situation är en framgångsfaktor för myndigheten.
Produktsäkerhet är ett av de områden som Konsumentverket arbetar med när det gäller konsumentskydd. Anna Ekegren, jurist inom den enheten, berättar att de bland annat har ansvar för säkerheten för leksaker och personlig skyddsutrustning för privat bruk.
– Våra marknadskontroller styrs till viss del av sådant som olycksfall, anmälningar och omvärldsbevakning, till exempel när produkter lyfts fram i media. Men vi har också fokusområden som vi arbetar med under en bestämd period. Just nu är det bland annat våningssängar, brandfiltar, varselkläder och leksaker som innehåller kulor eller bollar.
De har även samarbeten över nationsgränsen, med bland annat motsvarande myndigheter inom EU – för att snabbare kunna upptäcka och dela med sig av kunskap och erfarenheter om brister.
– Vi är också kontaktpunkt för Rapex, ett informationssystem som används av marknadskontrollmyndigheter över hela Europa. Systemet är en bra hjälp för att varna varandra när det dyker upp säkerhetsbrister.
Inom EU finns på många områden gemensamma produktregler, men även för sådana produkter som inte har reglerats på EU-nivå finns en grundprincip om fri rörlighet. Den som importerar varor från länder utanför unionen måste dock vara mycket noggrann med att försäkra sig om att de uppfyller EU:s krav innan de släpps ut på denna marknad.
Många importörer har god kunskap om regelverket och ser till att produkterna har genomgått erforderliga kontroller, medan andra antingen inte känner till reglerna eller bryter medvetet mot dem. Det importeras en stor mängd bristfälliga produkter från tredje land, och den snabbt ökande e-handeln har seglat upp som ytterligare en stor utmaning för de myndigheter som arbetar med konsumentskydd.
– En produkt som har förbjudits i vanliga butiker inom EU kan mycket väl dyka upp på någon av de stora internationella försäljningsplattformarna på internet. För en vanlig konsument kan det vara ytterst svårt att veta vilka krav man ska ställa – och det är förstås lätt att lockas av de låga priserna – och för myndigheterna är det ofta svårt att identifiera och vidta åtgärder mot den som ligger bakom försäljningen, säger Anna Stattin, utredare och marknadskontrollsamordnare på Swedac.
Det här är emellertid ett av de områden som Marknadskontrollrådet kommer att fokusera på framöver, konstaterar hon. – Det pågår ett arbete inom EU med att utarbeta riktlinjer för marknadskontroll av produkter som säljs via e-handel, men dessa riktlinjer dröjer. Marknadskontrollrådet kommer därför att utarbeta egna rutiner genom gemensamma projekt på detta område.
Även Jens Henriksson på Sveriges konsumenter har märkt att e-handeln medför problem för konsumentskyddet.
– Det gäller inte enbart i handeln med utländska aktörer. Internet har gjort det lättare för små aktörer att bedriva handel, en grupp där många inte har koll på vilka regler som gäller.
Samtidigt har e-handeln inte enbart inneburit negativa effekter för konsumentskyddet, understryker han:
– Det ger en ökad makt åt konsumenten, både genom en utökad konkurrens och genom att det ofta går lätt att lämna omdömen om handlare och produkter som blir synliga för andra konsumenter.
En annan utmaning för konsumentens trygghet är den framväxande delningsekonomin, där man hyr eller lånar de produkter man använder i stället för att köpa dem. Det berör inte enbart traditionella områden som hyrbilar, utan sprider sig snabbt till alltifrån leksaker till kläder.
– Det finns en drivkraft i samhället för att främja delningsekonomin, eftersom en ökad uthyrning eller handel med begagnade varor och en mer utbredd uppgradering av produkter gör att vi kan minska avfallsmängderna, säger Anna Ekegren på Konsumentverket.
Samtidigt suddas gränserna för ansvarsfördelningen ut när produkter på något sätt delas eller uppgraderas. – Det här är något som kommer att hända, och nu är det därför viktigt att se till att dagens produktlagstiftning inte innebär hinder för denna utveckling.
På bilden: Cecilia Tisell, som tillträdde som konsumentombudsman i september 2016.
