Har du något gott som ligger och väntar i frysen? Grattis till dig! Genom historien har tillgången på mat du kan lita inte alltid varit lika god. Men tack vare bland annat Napoleon, svenska uppfinningar och ett regelverk av kontroller kan du idag lita på maten.
Från saltsill i tunna till Bullens pilsnerkorv och en Sigill-certifierad fryst kyckling. Genom historien har människan alltid arbetat för att förbättra kvaliteten på den mat vi sätter på bordet. Utvecklingen av matens kvalitet hänger ihop med hur vi har lyckats lagra maten och hur den har förpackats, och ibland fått en märkning.
Ett av de tydligaste exemplen på förändringar som förbättrat hållbarheten och tilliten till mat är pastöriseringen av mjölk. En råvara som människor druckit i århundraden blev nu fri från skadliga bakterier som kunde orsaka livshotande sjukdomar. Detta genom att man värmde upp mjölken till en hög temperatur och sedan snabbt kylde ner den.
Sedan 1939 har det varit krav på att all mjölk och grädde som säljs i Sverige måste vara pastöriserad. I den första lagen stod det tydligt att gårdar skulle kontrolleras av hälsovårdsnämnden, efter föreskrift från medicinalstyrelsen. Pastöriseringen bidrog till att spridningen av tuberkulos minskade drastiskt.
På 50-talet kom ytterligare förändringar för mjölken. Tetra Paks innovativa pappersförpackning bidrog till att mejeriprodukter nu kunde hålla längre än i de gamla glasflaskorna Men det var inte helt lätt en början. Vid den här tiden var kyldiskar i butik ovanligt och många livsmedel hann bli dåliga, dessutom var det inte alla som visste hur de nya förpackningarna skulle hanteras. Men när de började datummärkas blev det mer ordning och reda och de nya förpackningarna slog igenom stort. I dag tillhör mjölk ett av de livsmedel som kontrolleras hårt och där många mjölkproducenter själva valt att låta KRAV-märka sina produkter, vilket innebär en regelbunden och tuff granskning av deras arbetsmetoder.
Annat var det under det gamla jordbrukssamhället då hållbarhetsmetoderna var mycket primitiva. Väder och vind var länge det bästa verktyget för att torka och konservera livsmedel. Jäsning, rökning och saltning blev allt vanligare under medeltiden. Årstiderna fick bestämma vad man kunde äta. Det blev då oftast bröd, gröt och välling. Färskt kött sparade man till julfesten. Annars fick man nöja sig med saltat, oftast ganska ruttet kött. Om du hade råd förstås.
Inga större förändringar skedde fram till 1800-talet. När industrialiseringen tog fart i Europa ökade både folkmängden och avstånd. Behovet av en industriell konserveringsmetod blev därför enorm. Framför allt när det kom till krig.
1795 utlovade Napoleon Bonaparte ett pris till den som kunde lösa problemet bäst med att konservera livsmedel till militären. Den franske konditorn Nicolas Appert experimenterade med att koka grönsaker och kött i begagnade champagneflaskor. 14 år senare tog hans metod hem första priset på motsvarande en kvarts miljon kronor i dagens värde – med vilket han startade en egen konserveringsfabrik.
Glasflaskor var dock inte att föredra under transport eller krig. Britterna tog tillvara på Apperts metod och 1810 uppfanns den moderna konservburken i plåt. Det sägs dock att nederländska sjömän konserverade fisk på burk redan på 1700-talet.
Nästa revolution för hållbara livsmedel startade med en uppenbarelse. 1914 fick en svensk 16-åring en extrem start på en ovanlig karriär. Baltazar von Platen fick besök av en utomjordisk ande i en dröm. I sitt samtal med anden fick han en detaljerad beskrivning av hur han skulle uppfinna en evighetsmaskin. Detta blev starten på en lång uppfinnarkarriär. 1922 presenterade Baltzar, tillsammans med Carl Munters, det moderna kylskåp vi i dag ser i våra hem. Någon fungerande evighetsmaskin lyckades han dock aldrig uppfinna.
I dag ser vi effektiva kylskåp som en självklarhet och maten vi köper hem har kontrollerats på många sätt. Ansvaret för offentliga kontroller delas av länsstyrelserna, kommuner, Livsmedelsverket och Försvarsmakten. Men många företag i livsmedelsbranschen siktar på att leverera över den nivå som regleras i lagen. För att till exempel kunna exportera, marknadsföra bättre eller kunna visa att en vara är framtagen på ett särskilt sätt används certifiering, det har varit en ökande trend sedan 1980-talet.
Kanske har just du en Sigill-märkt kyckling i frysen? Eller ett KRAV-märkt paket mjölk i kylen?
Så arbetar Swedac med frågor som rör livsmedel
Swedacs arbete har betydelse för hur kvaliteten på livsmedel kontrolleras. Via länkarna kan du läsa mer om det arbetet.
Dricksvattenanalys
Svenskt dricksvatten analyseras av ackrediterade laboratorier. Livsmedelsverket är föreskrivande myndighet för dricksvattenkontroll och Swedac ackrediterar de laboratorier som analyserar vattnet.
Livsmedelsanalys
På samma sätt som vatten ska vara säkert att dricka, ska den mat som köps i affären eller äts på restaurang, vara trygg.
Inom den offentliga livsmedelskontrollen i Sverige ska analyser utföras av ackrediterade laboratorier. Swedac ackrediterar laboratorierna.
Livsmedel
Svenska livsmedelsproducenter kan välja att certifiera sina produkter, som ett sätt att exempelvis möta konsumentkrav. Sigill och KRAV är två exempel på certifikat inom livsmedelsbranschen.
Swedac ackrediterar de företag som kontrollerar certifierade livsmedelsproducenter.
Ledningssystem för livsmedelssäkerhet
I takt med att livsmedelsproduktion har blivit allt mer global finns ett ökat behov av ledningssystem för livsmedelssäkerhet. Swedac ackrediterar företag som certifierar ledningssystem för livsmedelssäkerhet.
