Nu är det allvar

Den allra viktigaste åtgärden för att nå de uppsatta klimatmålen är energieffektivisering. Att kartlägga energianvändningen och att certifiera installatörer är avgörande faktorer i det arbetet.

Energieffektivisering är helt centralt i Sveriges och EU:s energipolitik. För att få en fortsatt ekonomisk tillväxt utan ökad användning av energi och råvaror har regeringen satt upp ett mål om att minska energiintensiteten i den svenska ekonomin med 20 procent till 2020 jämfört med 2008 års nivå. Det förklarar energiminister Ibrahim Baylan.

– Ett effektivt utnyttjande av resurser, inklusive energi, utgör grunden för ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Globalt sett är energieffektivisering helt avgörande för att nå långsiktiga klimatmål. Den väntas bidra med en betydande del av de utsläppsminskningar som krävs, säger han.

Jämfört med många andra EU-länder har Sverige en hög andel energiintensiva industriföretag, trots att energiintensiteten i svensk industri har mer än halverats från 1980-talet till i dag. Energieffektiviseringens stora betydelse för att nå klimatmålen beror på att två tredjedelar av de utsläpp som leder till klimatförändringar kommer från energisektorn, konstaterar Carlos Lopes, seniorrådgivare inom energieffektivisering på Energimyndigheten.

– Värdet av att spara energi är centralt eftersom det innebär att mindre energi behövs för att försörja samma tjänster. Inför varje ny investering handlar det om att titta om den verkligen behövs och om energianvändningen kan minskas. Det är ett paradigmskifte med ett radikalt nytt sätt att tänka, säger Carlos Lopes.

Det är tack vare energieffektivisering som energislukande verksamheter har kunnat växa de senaste 40 åren. Men om det ska finnas en möjlighet att nå målet att temperaturen på jorden inte ökar mer än två grader måste utsläppen av klimatgaser minska radikalt. Energi­effektivisering ska bidra med hälften av minskningen, enligt Internationella energibyrån, IEA.

– Att använda energi smartare har mycket större effekt på utsläppen än att öka förnybar energi eller fasa ut ineffektiv elproduktion som exempelvis kolkraft. Så det är väldigt viktigt.

Inom EU är målet att 20 procent av energin som förbrukas ska komma från förnybara källor år 2020. I Sverige är målet 49 procent. Men utan kontroll över energianvändningen är det svårt.

– Förnybar energi är dyr, så för att andelen förnybart ska kunna öka måste samtidigt energianvändningen effektiviseras. Att bara ha förnybar energi är en omöjlig kostnad för de flesta länder, även för de rikaste, säger Carlos Lopes.

Samtidigt ska energieffektivisering inte ses enbart som en klimatåtgärd, poängterar Ibrahim Baylan.

– Det bidrar med flera nyttor för samhället, bland annat minskad miljöpåverkan, minskat energiberoende, lägre energikostnader för hushåll och företag, ökad produktivitet och konkurrenskraft.

Byggnader, industri och transport är de stora energianvändarna där den största effektiviseringen ska ske, och här finns det direktiv och styrmedel.

För att minska energianvändningen och öka effektiviteten är det viktigt att företagen jobbar systematiskt, förstår sin energianvändning och vidtar åtgärder för att minska den, konstaterar Carlos Lopes.

Enligt Ibrahim Baylan är en viktig utgångspunkt för svensk energieffektiviseringspolitik att styra aktörernas agerande genom prissignaler, till exempel via energiskatter och handel med utsläppsrätter. Det kompletteras med andra styrmedel som bland annat krav på energiprestanda och energimärkning för energirelaterade produkter och byggnader.

För stora företag finns som en följd av EU:s energieffektiviseringsdirektiv sedan några år ett krav på att genomföra energikartläggningar.

– Syftet är att öka kunskapen om energianvändningen i företaget och att få kunskap om möjliga åtgärder för att effektivisera den, säger Ibrahim Baylan.

Även när det gäller hushållen görs mycket för att minska energianvändningen. Viljan att bidra till en mer hållbar värld finns hos många, men kunskapen måste öka kring nya användningsområden, som exempelvis solcellsanläggningar och elbilar, enligt Anders Richert på Elsäkerhetsverket.

Hushållens elsystem är ofta utformade och dimensionerade för att klara de apparater som var standard när huset byggdes. Nu har vi betydligt fler prylar och mer elektronik som i sin tur kan störa nätet.

– Även om det fortfarande handlar om att stoppa en kontakt i ett eluttag eller utöka elanläggningen, så kräver nya typer av användning att vi tänker ett steg vidare, säger Anders Richert.

Ett sätt att säkra kvaliteten, och göra det enklare för konsumenten att välja energieffektiva alternativ, är standarder av olika slag, betonar han. Till exempel ska alla elprodukter vara CE-märkta, det vill säga testade och godkända utifrån vissa standarder. Däremot är det inte en kvalitets- eller säkerhetsstämpel.

– Standarder är oftast en bra grund eftersom det förtydligar och minskar antalet varianter, säger Anders Richert.

Ett annat sätt är att se till att de som gör installationerna är certifierade. I dag måste den som gör elinstallationer ha behörighet eller jobba under överinseende av en med behörighet från Elsäkerhetsverket, men systemet ses nu över bland annat när det gäller ansvarsfrågan. Delar av ansvaret som i dag ligger på den enskilde installatören flyttas, genom krav på egenkontrollprogram, över till företaget där installatören arbetar. Det ger konsumenten en bättre förutsättning för att välja ett seriöst elinstallationsföretag för jobbet, konstaterar Anders Richert.

– Vi kommer att ha ett register över företag som godkänts för att hantera elinstallationer. Det gör det enklare för den som vill beställa en elinstallation att kontrollera i förväg att företaget är godkänt och därmed svårare för oseriösa aktörer att verka på marknaden.

KARIN MYRÉN