Alla är överens om att vi måste minska belastningen på jordens resurser. Minskad konsumtion och ökad hållbarhet är två naturliga åtgärder. Men hållbarhetsbegreppet omfattar också att vi ska ha en sund och fungerande marknad – går detta att få ihop?
Enligt Världsnaturfondens senaste rapport om tillståndet på jorden lever vi just nu på ett sätt som kräver resurser motsvarande 1,5 jordklot. Brytpunkten var omkring år 1970, tills dess räckte naturens resurser till levnadsvanorna. Sedan har uttaget stadigt ökat, enligt WWF-rapporten Living Planet Report 2014.
Parallellt med denna utveckling har miljömedvetenheten ökat, inte minst det senaste decenniet. Ett tydligt problem i kombination med en kunskap om tillståndet har banat väg för att företag som satsar på hållbarhetsfrågor, till exempel miljöförbättringar, har kunnat använda det som ett konkurrensmedel. Det har stärkt varumärket, helt enkelt.
Men hur ligger det till i dagens läge – fungerar det fortfarande? Och är hållbarhetssatsningar förenliga med traditionella affärsmål, som ökad tillväxt och god avkastning?
Niklas Egels-Zandén är forskare vid Företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och inriktar sig på hur hänsyn till miljöfrågor och sociala frågor integreras i företags strategier. Han anser att möjligheten att vinna konkurrensfördelar på att lyfta fram hållbarhetsaspekter i verksamheten skiljer sig väsentligt åt mellan olika branscher.
– Bilbranschen är ett av de tydligaste exemplen där det går att kamma hem vinster i form av stärkt varumärke och kostnadsbesparingar för kunder. Över lag gäller det mer eller mindre i alla stora globala företag som har en tydlig profil mot marknaden, säger han.
Samtidigt konstaterar han att det är lätt att enbart titta på dessa företag.
– Nudie Jeans har en uttalad hållbarhetsambition – de lagar sina kunders jeans gratis – och får värdefull uppmärksamhet för detta. De företag som säljer jeans på lågprismarknader har antagligen inte samma ambitioner – och skulle knappast kunna göra några ekonomiska vinster på det heller, när lägsta pris är det främsta konkurrensmedlet.
Det kommer alltid att finnas utrymme för verksamheter som glider förbi sådant som klimathänsyn, anser Niklas Egels-Zandén. Samtidigt förutspår han att de miljömässiga kraven på tillverkningsföretagen kommer att öka framöver.
– Jag tycker att det är rimligt att företagen tar ett eget ansvar i dagens läge – om inte annat för att slippa bli helt reglerade framöver. Någon form av skärpta krav kommer i vilket fall som helst, frågan är bara när och i vilken form. En annan fråga är vilken position man vill ha då; ska man vara ledande eller nöja sig med en bekväm plats strax därefter där man kan kopiera ledaren?
Det finns inget generellt svar på den senare frågan, menar han. Det är en bedömning som måste göras av ledningen på varje enskilt företag, utifrån förutsättningar, målgrupp etc.
Han har också studerat hur hållbarhetsfrågor tar sig in i tillverkningen i bland annat Kina och Indonesien.
– Det finns en utbredd misstänksamhet mot företag från dessa länder. Men den är delvis obefogad numera. Självklart finns det en väldig variation bland aktörerna där, men många är både kunniga om hållbarhet och agerar utifrån sådana ambitioner.
Sverige har i dagens läge en position i toppskiktet när det gäller hållbarhet i näringslivet, anser Niklas Egels-Zandén, men han är tveksam till hur det kommer att se ut på fem eller tio års sikt.
– Det har startats ett slags globalt ”green race”, där grönast samhälle ”vinner”. Kina har bestämt sig för att vinna – och de kan fortfarande lägga in rejäl muskelkraft i sina satsningar. Redan i dag är det inte otänkbart att svenska experter åker till just Kina för att se hur de arbetar framgångsrikt med cleantech.
”Misstänksamheten mot företag i Kina och Indonesien är delvis obefogad.”
Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, håller med om att det finns skillnader mellan hur företag påverkas av att välja en ökad miljöhänsyn.
– Intresset för hållbarhetsfrågor har visserligen ökat, men det handlar om ”katten på råttan”-effekten – trycket kommer uppifrån. För kundnära företag som H&M och Ikea är miljöaspekten ytterst viktig, medan ett bolag i verkstadsindustrin sällan upplever samma förväntningar från sina kunder.
För de stora kundnära företagen har miljöhänsyn närmast blivit en hygienfaktor numera, menar Svante Axelsson.
– Det är när de gör misstag som de får uppmärksamhet, det går inte lika lätt att vinna poäng genom att lyfta fram de satsningar man gör.
Även certifieringar och kontrollsystem är i regel något som förväntas av dagens företag.
– Detta är inte något som anses radikalt, utan visar bara att man har koll på verksamheten. Jag brukar skilja mellan de företag som kan visa upp snygga dokument och de som har höga mål.
– Om inte marknadskontrollen håller måttet får vi en situation där man kan tvingas konkurrera med producenter som har tillverkat sina produkter utifrån helt andra krav. Regleringarna varierar mycket mellan olika länder – och det finns ju förvisso inte heller någon garanti att företaget har följt lagstiftningen, säger Niklas Egels-Zandén.Något som både Niklas Egels-Zandén och Svante Axelsson tycker är viktigt i detta sammanhang är att det finns en väl fungerande marknadskontroll.
Svante Axelsson pekar på att det inte enbart är konkurrensen som riskerar att påverkas, för kommer det in produkter som inte håller god miljöstandard i landet så kan det förstås påverka miljön negativt.
– Jag tycker att offentlig upphandling många gånger kan användas som ett effektivt sätt att hålla den typen av produkter borta. Och vi måste se till att utnyttja alla tillgängliga verktyg för att skona miljön.
PETER WIKLUND
