Torka, bränder, skyfall och parasiter. När klimatet förändras påverkas vårt viktigaste livsmedel. Utmaningarna och de åtgärder som krävs skiljer sig åt beroende på geografiska förutsättningar.
— Men det största hotet ligger i att inte agera, säger Pär Aleljung, Livsmedelsverket, som tagit fram en handbok till landets kommuner för klimatanpassad försörjning av dricksvatten.
Du minns säkert sommaren 2018, då värmen aldrig tycktes ta slut. Vissa led, andra njöt. Badstränderna fylldes av semesterfirare, läskproducenterna täljde guld.
Men efterhand som sommaren fortskred i värme grumlades glädjen. SMHI rapporterade om slagna värmerekord i ort efter ort. Sen kom torkan, bränderna och intervjuerna med allt mer desperata lantbrukare som såg sina grödor vissna bort och som berättade om hur de fick importera djurfoder till hutlösa priser.
— När torkan väl släppte blev det istället väldigt blött, säger Pär Aleljung, mikrobiolog och krisberedskapssamordnare.
Extrema väderhändelser kommer i framtiden bli vanligare och är en av klimatförändringarna som påverkar produktionen av dricksvatten. Andra förändringar påverkar både kvaliteten och tillgången till råvatten och ökar risken för störningar i vattenverk och ledningar.
Exempelvis kan högre temperaturer göra att förekomsten av virus och parasiter ökar. Det kan innebära utmaningar för dagens vattenverk som kanske måste bygga om eller förändra sina reningsprocesser.
Dricksvatten testas i ackrediterade labb.
Vattenlaboratorier rustar för framtiden
En av dem som har detaljkoll på dricksvatten är Martin Jönsson, Kvalitetsansvarig på Laboratorieenheten som är ett ackrediterat labb på VA SYD i Malmö som kontrollerar vattnet från avloppsreningsverk och dricksvatten till konsumenterna i fem kommuner i sydvästra Skåne.
— På dricksvattnet i Malmöbornas kranar tar vi 400-500 prov per år men totalt analyserar vi över 30 000 prover för mikrobiologiska eller kemiska parametrar, säger han.
Utifrån hans perspektiv innebär klimatförändringarna en ökad risk för att ibland tvingas att brädda, det vill säga att vid extrema skyfall tvingas släppa ut en viss mängd vatten orenat. Mer vatten i systemet kan också innebära en ökad risk för skador på vattenledningar som gör att det kan komma in smuts. Men med de noggranna prover som regelbundet tas hyser Martin Jönsson ingen större oro.
— Däremot är vi måna om att ha ett eget labb, särskilt i en dramatisk situation känns det viktigt att snabbt kunna kontrollera och vidta åtgärder. Att vara ackrediterad är för oss ett sätt att hålla kvalitetsnivån hög och säkerställa vi att vi jobbar systematiskt, säger han.
Alla kommuner behöver en egen plan för dricksvattnet
Få resurser är lika gemensamma som vatten. Då vill det till att samarbeta.
Enligt Svenskt Vatten, branschorganisationen för landets VA-aktörer, är samarbete kring dricksvattenfrågor centralt inte minst för många av landets mindre kommuner med små vattenverk där det kan vara tufft att på egen hand hålla tillräckligt hög nivå.
Sedan Livsmedelsverkets handbok kom ut 2018 har Pär Aleljung tillsammans med myndighetskollegor rest runt i landet och hållit workshops och seminarier som representanter från merparten av landets kommuner har deltagit i.
— Klimatförändringarna påverkar olika delar av landet på olika sätt. Därför behöver alla kommuner och dricksvattenproducenter analysera just sina förutsättningar och vidta åtgärder för att få tillgångtill säkert dricksvatten idag och i framtiden, säger han.
Skåne är ett av de län som haft svårast problem med torka.
Fler delar av landet förbereder sig för att klara torka
Havs- och vattenmyndigheten delar i år ut 58 miljoner kronor till länsstyrelserna för att säkra vattenhushållningen och ge bättre tillgång till dricksvatten. Mest pengar har de län fått som haft svårast problem med torka; Gotland, Blekinge, Skåne och Kalmar län (får mellan 3,3 och 6,4 miljoner kronor i stöd.) Pengarna ska gå till lokala miljöprojekt och både kommuner och företag, kommunala som privata, kan ansöka om bidrag från länsstyrelserna.
Investeringar som utöver samarbete kostar pengar och tid.
Pär Aleljung, Livsmedelsverket:
— Klimatanpassning medför en kostnad för samhället, men det blir i de flesta fall betydligt billigare med förebyggande investeringar än att ta kostnaderna för negativa klimatkonsekvenser i efterhand, säger han.
Konflikter runt vatten – även i Sverige
En blick framåt visar att dricksvatten kommer att bli dyrare också för den enskilde konsumenten. Det handlar inte bara om stigande kostnader för att rusta oss för ett förändrat klimat utan också om att en stor del av landets vattenledningar är gamla och behöver repareras och bytas ut. I Sverige är dricksvattnet fortfarande billigt, fyra öre per liter, att jämföra med Danmark där det kostar tio öre per liter.
Det stigande vattenpriset kan enligt Margareta Lundin Unger, utredare, Havs- och vattenmyndigheten, leda till fler konfliktsituationer kring vatten i Sverige. Att inrätta vattenskyddsområden, som är ett sätt att säkra tillgången till rent vatten, är redan en källa till konflikt i över 100 av landets kommuner. Ofta är ena parten i konflikten lantbrukare som får begränsningar för sin verksamhet.
Havs- och vattenmyndigheten har tagit initiativ till projektet Hållbar vattenresursförvaltning där syftet är att bidra till en hållbar samhällsutveckling genom att ta ett helhetsgrepp kring vattenresurserna. Planen är att till hösten ha tagit fram ett förslag till ramverk för hur förvaltningen av vattenresurserna kan utvecklas för att förebygga konflikter och hantera risker vid torka och översvämning.
Risk för torka även i år
I maj varje år kan man se hur gott om grundvatten vi har runt om i Sverige. Då har snön smält, växtligheten kommit igång och det bildas inte mycket mer grundvatten. I slutet av maj 2020 visar mätningar att vårens regn inte har varit tillräckliga för att fylla på grundvattenmagasinen i syd- och mellan-Sverige.
— Får vi en normalsommar innebär det utmaningar för dricksvattenproduktionen också i år, säger Pär Aleljung.
Margareta Lundin Unger, på Havs- och vattenmyndigheten, håller tummarna för att pressen på dricksvattnet trots allt för något gott med sig.
— Jag hoppas att intresset för dricksvattenfrågan håller i sig även om det inte blir torka i år igen. Vi har en tendens att ta dricksvattnet för givet tills det inte kommer ur kranen, säger hon.
Mer fakta
Dricksvattenanalys
Kvaliteten på svenskt dricksvatten kontrolleras av ackrediterade laboratorier. De mäter den mikrobiologiska- och kemiska kvaliteten, liksom radonhalten.
Laboratorierna ackrediteras, det vill säga kontrolleras, av Swedac.
Vilket laboratorium kontrollerar ditt vatten?
Här är hela listan över alla ackrediterade laboratorier i Sverige.
Swedac säkerställer att vattenmätare mäter korrekt
Läs mer om hur kontroller av vattenmätare går till.
