Rent vatten i kranen? Det tar vi för givet. Men det fanns en tid då de flesta svenskar drack öl till varje måltid och vatten var något som hämtades ur brunnar ohälsosamt nära avloppsdiken. Det här är berättelsen om hur det gick till när vi fick vårt dricksvatten.
Utan vatten klarar sig människan inte länge, det vet vi. Ändå är det inte särskilt längesedan som rent vatten var en bristvara här i Sverige. Under hundratals år drack de flesta öl oftare än vatten – det gällde också för barnen som fick svagdricka med lite lägre alkoholhalt.
Men det var inte främst ruseffekten folk ville åt. Den viktigaste fördelen med alkoholen var snarare att den hindrade sjukdomar från att spridas. Brunnar och vattendrag där folk hämtade sitt vatten låg ofta nära offentliga latriner och avlopp. I 1800-talets Stockholm, en snabbt växande stad, tvättade invånarna både sig själva och sina kläder vid samma bryggor som de hämtade hushållsvattnet vid. I denna miljö spreds sjukdomar lätt och under den varma, torra sommaren 1834 dog nästen fem procent av Stockholms invånare i kolera. Även om vetenskapen ännu inte hade upptäckt smittoämnen som bakterier, började man förstå att sjukdomar kunde spridas i förorenat vatten. Därför undvek vanligt folk att dricka det.
Fint mineralvatten hade dock redan på 1600-talet blivit en lyxvara i Sverige. De rika började dricka vatten från hälsobrunnar för att stärka hälsan – det kallades att ”dricka brunn” – och flaskvatten såldes på landets apotek. Under 1800-talet öppnade också särskilda vattenbutiker, som enbart sålde olika sorters vatten på flaska. Det var i en sådan butik som Hjalmar Söderbergs litterära karaktär Doktor Glas mördade prästen Gregorius.
Men vetenskapen gick raskt framåt. Ungefär samtidigt som man under 1800-talets mitt började få en bättre förståelse för sambandet mellan rent vatten och hälsa lades planer för Sveriges första vattenledningssystem fram. Med visst motstånd, eftersom många tyckte att det verkade dyrt och onödigt att distribuera vatten. Kritiken till trots – 1861 såg Skanstullsverket vid Årstaviken i Stockholm äntligen dagens ljus. Vattenreservoaren, som i början lästes av manuellt flera gånger om dagen, låg där Södersjukhuset ligger idag och var kopplad till en huvudledning som löpte längs Götgatan. Sammanlagt var ledningarna 3 mil långa, och i takt med att allt fler av Stockholms stadsdelar försågs med rent dricksvatten förbättrades också människors hälsa avsevärt.
Skara – Skolgatan år 1898. Nedläggning av vattenledning. På bilden ser man rektor Julius Juhlin, sedermera generaldirektör för Postverket. Arbetsledaren är den mycket fina och uppskattade Modoratoh.
Idag stoltserar Sverige med kranvatten i världsklass. De svenska vattenledningarna skulle kunna nå nästan två varv runt jorden. Dricksvattnet är vårt mest kontrollerade livsmedel och i genomsnitt förbrukar vi 140 liter vatten per person och dygn. Den absolut största delen går till dusch och toalettspolning. Men trots att de 900 miljarder liter dricksvatten som de kommunala vattenverken producerar varje år bara utgör en procent av tillgängligt sötvatten, finns det goda skäl att inte slösa i onödan. Rent vatten ska aldrig tas för givet!
Mer fakta
Dricksvattenanalys
Kvaliteten på svenskt dricksvatten kontrolleras av ackrediterade laboratorier. De mäter den mikrobiologiska- och kemiska kvaliteten, liksom radonhalten.
Laboratorierna ackrediteras, det vill säga kontrolleras, av Swedac.
Vilket laboratorium kontrollerar ditt vatten?
Här är hela listan över alla ackrediterade laboratorier i Sverige.
Swedac säkerställer att vattenmätare mäter korrekt
Läs mer om hur kontroller av vattenmätare går till.
