Ett område där det pågår ett arbete med att säkerställa kvaliteten är kroppsbehandlingar i form av skönhetsingrepp, till exempel plastikkirurgi, botox-injektioner, laserbehandlingar, tatueringar eller piercing. Konsumentskyddet inom detta område alltför svagt, enligt Eva Nilsson Bågenholm, specialistläkare och särskild utredare för den så kallade Skönhetsutredningen.
– Vi har bra sjukvårds- respektive konsumentlagar, men de här ingreppen hamnar mellan dessa lagrum. Behovet av att stärka skyddet har ökat starkt de senaste tio åren, i takt med att den här typen av behandlingar har blivit allt vanligare, säger hon.
I det betänkande som presenterades i slutet av hösten 2015, Kroppsbehandlingar – Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd, föreslås en ny lag om kroppsbehandlingar och tillståndsplikt för de verksamheter som erbjuder behandlingarna. Tillstånden ska sökas hos kommunen, som sedan har ansvar för att utför tillsyn av verksamheten.
– Vi har diskuterat med Swedac om att istället ha certifiering under ackreditering, och det tar vi upp som ett alternativ till att använda tillståndsplikt och kommunal kontroll. Det skulle absolut kunna vara en framkomlig väg, så vi får se efter remissvaren kommit in hur arbetet går vidare.
Det finns en tydlig utveckling mot att etablera fler standarder inom vård och omsorg för att säkerställa en jämn och hög kvalitet, konstaterar Magnus Pedersen på Swedac.
– Givetvis är det först och främst en fråga om att göra de tjänsterna optimalt trygga för medborgarna. Men det finns även uppenbara ekonomiska aspekter som kan ha stor påverkan på samhället, säger han.
När det gäller till exempel skönhetsingreppen är det enligt Eva Nilsson Bågenholm ett faktum att många far illa – däremot vet man i dagens läge inte riktigt hur många och hur ofta. Hon lyfter i alla fall fram statistik från Folkhälsomyndigheten som visar att 70 personer under de senaste fyra åren har drabbats av hepatit C i samband med tatuering eller piercing.
– Om det går att undvika felbehandlingar kan vi bespara personer som dessa mycket lidande, samtidigt som vi inte behöver belasta den offentligt finansierade vården med att ta hand om sådana komplikationer, säger hon.
En helt annan, betydligt större, samhällsekonomisk utmaning är den demografiska utveckling som vi står inför. Enligt Statistiska Centralbyrån antas befolkningen i Sverige öka med omkring tre miljoner till 12,9 miljoner fram till år 2060. Det kommer snabbt att bli en ökad andel äldre; redan år 2030 kommer andelen personer över 80 år utgöra 7,3 procent av den svenska befolkningen, jämfört med 5,1 procent i dag.
– Vi både vill och måste ha hög kvalitet i vård och omsorg för att klara av den kommande situationen. Tillsammans arbetar vi därför på olika sätt med att ta fram verktyg för att säkerställa kvaliteten, säger Magnus Pedersen.
PETER WIKLUND
