Hoppa till innehållet
Uppdrag tillit

Hade du kunnat ladda din telefon för 100 år sedan?

I dag är det lätt att ta energin för given. Överallt finns det uppvärmda hus, rummen är upplysta och det går att köpa livsmedel med alla möjliga smaker och kalori-innehåll dygnet runt.
– I dag är det kanske mest vid äldre sommarstugor som svenskar kommer i kontakt med att behöva jobba för energin. Att hugga veden som ska värma upp stugan eller spisen, säger Per Högselius, professor i teknikhistoria vid Kungliga tekniska Högskolan.

Energieffektiviteten har ökat kraftigt de senaste 250 åren. I en rapport från Naturvårdsverket finns ett tankeexperiment. I Europa 1750 kom den mesta energin från olika saker som växte och odlades. Det var ved till uppvärmning och mat till människorna och foder till djuren. Om vi skulle använda samma metoder som då men med dagens befolkning och energikonsumtion skulle det behövas odlingsbar mark 10 gånger Europas storlek för att tillgodose energibehovet.

En man bakom sin häst där de plöjer en åker
Höstplöjning på åkern nedanför ”Erik Lars”. Foto: Josef Eriksson

Men redan innan ångmaskinerna och kolet gjorde sitt intåg gjordes det energiomställningar på åkrarna. När potatisen kom till Sverige fick man ut 200-300 procent mer kalorier på samma mark jämfört med om man odlat vete.

Med kolet och utbyggnaden av järnvägen blev inte bara effektiviteten högre – nu ökade möjligheten att transportera energin. För svenska bönder gick det nu till exempel att sälja och exportera bränsle till utländska transportsystem – som havre till Londons droskhästar. En annan tidigare energiexportsucce var tranolja från sill i Bohuslän. Under en period lyste den oljan upp Paris gatlampor.

Ett gäng män på en brygga bredvid sin båt som är full med fisk år 1924
En tidig exportvara var tranolja från sill. Här ett fotografi från Smögens hamn i Bohuslän år 1924. Foto: Dan Samuelsson

Drivande i energiomställningar har ofta varit just ljuset. Med veden var det elden, med fossila medel var det fotogenlampan och med gasen var det gaslamporna. Elektrifieringen av samhället följer samma mönster. Det var glödlamporna som drev på. En decemberdag 1876 sattes två elektriska båglampor upp vid ett sågverk i Dalarna. Nu var det möjligt att jobba även på natten. Lamporna drevs med hjälp av samma ångmaskin som höll igång sågen.

Elen får tidigt fäste i Sverige. Under mellankrigstiden och depressionen avstannar dock ökningen. Nu startar elproducenterna upp kampanjer för att bland annat övertyga svenska kvinnor om elens förträfflighet i hemmen.
– Och det verkar ju ha haft effekt. I Sverige har vi övervägande elspisar i hemmen, medan det är vanligare med gas i andra länder, säger Per Högselius.

Flera kvinnor i ett kök
I Sverige får elen tidigt fäste, vilket lever kvar än idag. I Sverige är det övervägande elspisar medan i andra delar av världen är det snarare gasspisar som används.

Och även om mycket såg annorlunda ut för 100 år sedan hade du redan då med lite tur kunnat ladda din iPhone. Alla fastigheter hade inte el ännu – och spänningen kunde vara mellan 110 eller 220 volt. Men uttagen var faktiska snarlika och moderna Iphone-laddare ska fungera i hela det intervallet.
– Elektriciteten upptäcktes ju innan vi visste vad vi kunde ha den till. Sedan vi har klurat ut fysiken bakom så har vi lärt oss hur vi kan använda den, men teorin är i stort den samma nu som då. Den största skillnaden är elektroniken, hur vi manipulerar elektriciteten och till vad, säger Linn Björk, Kulturarvsutvecklare på Innovatum Science Center i Trollhättan.

Kuriosa

Ännu 1820 var det i Stockholm tvång på att bära handlykta om man vistades ute i mörkret efter klockan 11 på kvällen.

En krona kostade det att titta på premiären av elbelysning i Stockholm. Det var på Blanch’s Cafe i Kungsträdgården man kunde beskåda ljuset för första gången i Sverige, år 1878. En ångmaskin försedde lamporna med el. Likström 100 V

1892 var priset för belysningsel i Stockholm 80 öre per kWh. Det motsvarar ett pris på 53 kronor per kWh i dagens penningvärde. Redan då mättes strömförbrukningen med elmätare ”som utlämnats till konsumenterna mot hyra och uppsättas genom belysningsverkets försorg”. Mätarna avlästes två gånger i månaden.

Det var på Blanch’s Cafe i Kungsträdgården man kunde beskåda det elektriskaljuset i Sverige för första gången år 1878. Konstnär: Alexander Nay, skapad 1870-1880, Stockholm stadsmuseum.

Mer fakta

Uppdrag tillit – energi

Swedac säkerställer att elmätare mäter korrekt

Swedac ser till att konsumenter betalar för rätt mängd värmeenergi

Energy Star
– en frivillig märkning som hjälper företag och privatpersoner att spara pengar och min­ska klimatpåverkan genom att använda energieffektiva elapparater.

Energikartläggning
Syftet med energikartläggning är att minska energiförbrukningen i Europa.

Ledningssystem för energi
Organisationer kan spara på både kostnad och miljö genom att minska sin energianvändning.

 

Swedac Magasin

Arkiv fram till sista numret 2018.