Vågar delas upp i icke-automatiska vågar och automatiska vågar. De icke-automatiska vågarna är till exempel butiksvågar på snabbköpet eller hos grönsakshandlaren på torget. Automatiska vågar kan programmeras för att till exempel upprepade gånger kunna väga upp en vara på en fabrik och fylla flera förpackningar, utan att en operatör behöver göra något.
Regelverket riktar sig både till den som tillverkar eller lanserar vågar på marknaden och till den som använder vågar. Swedac bedriver tillsyn för att se till att tillverkare och användare uppfyller föreskrivna krav.
För att avgöra om en våg uppfyller föreskrivna krav när den sätts på marknaden ska tillverkaren eller importören anlita ett anmält organ för att få vågen godkänd. På liknande sätt ska den som använder en våg anlita ett ackrediterat kontrollorgan för kontroll av vågar som används för vissa ändamål. De anmälda organen och kontrollorganen är kompetensbedömda genom ackreditering.
Ett anmält organ gör en oberoende bedömning av överensstämmelse av produkten innan den tillhandahålls på marknaden (sk typgodkännande), anmält organ kontrollerar produkter innan de används på marknaden oavsett fabrikat (EU-försäkran om överensstämmelse). Vilka de anmälda organen är och vad deras anmälan omfattar framgår av EU-kommissionens databas Nando.
Tjänster utförda av ett anmält organ är giltiga inom hela EU.
En tillverkare kan vara certifierad att som tillverkare med kvalitetskontroll under ett anmält organ utföra kontrollen före användning.
Ett kontrollorgan är ackrediterat och kompetensbedömt av Swedac ackreditering. Vilka de är återfinns på Swedacs hemsida.
Kontrollorgan utför kontroll att ett mätinstrument fortfarande uppfyller kraven som när den sattes på marknaden enligt nationella krav. När t ex försegling (plombering) brutits, efter service/justering, skall en ny kontroll och försegling göras av mätinstrumentet av ett ackrediterat kontrollorgan.
Läs mer om ackreditering här.
Bestämmelser om hur vågar får vara konstruerade finns i STAFS 2016:12 om icke-automatiska vågar och för automatiska vågar STAFS 2016:1 om mätinstrument och STAFS 2016:7 om automatiska vågar.
En mätutrustning som uppfyller föreskrifternas krav ska ha genomgått en bedömning av överensstämmelse och vara märkt enligt nedan. Vid den metrologiska tilläggsmärkningen (M) finns två siffror som är årtalet för när märkningen sattes dit. De fyra sista siffrorna identifierar det anmälda organet som tillverkaren eller importören valt att anlita.
I och med att mätinstrumentet förses med ovanstående märkning garanterar tillverkaren att instrumentet uppfyller kraven i ovanstående föreskrifter. Varje mätinstrument som släpps ut på marknaden ska levereras med en försäkran att instrumentet uppfyller kraven, en så kallad EU-försäkran om överensstämmelse (utfärdas av tillverkaren).
Övrig dokumentation som ska finnas tillgänglig hos tillverkaren/importören är de underliggande dokumenten till EU-försäkran, exempelvis EU-typintyg.
Användare när det gäller vågar är inte konsumenten, utan den som tar betalt för det som vägs (exempelvis butiken eller näringsidkaren).
En icke-automatisk våg (butiksvåg, bilvåg etc) som används för vissa ändamål som till exempel bestämning av massa i samband med handel, exempelvis bestämning av massa inom sjukvården för vägning av patienter, bestämning av massa för beredning av medicin enligt recept på apotek eller bestämning av pris baserat på massa vid direktförsäljning till allmänheten ska vara godkänd. De flesta icke automatiska vågar har ett krav på sig.
Se nedanstående föreskrifter för mer information. En icke-automatisk våg kräver en operatör för att ”ta vikten”.
Använda en utrustning som är konstruerad och provad så att den uppfyller kraven i:
Automatiska vågar har krav på att vara godkända inom flera områden, dels vägning av hushållsavfall när avgiften för hämtning bestäms av vikten på avfallet, dels vägning vid tillverkning av färdigförpackade varor, vägning av fisk vid ”landning av fisk i hamn”, vägning av container som skall transporteras på fartyg. Det finns många vågar som är automatiska, exempelvis bandvågar (OIML R50), catchweighers (OIML R51) (hjullastarvågar, kranvågar mm), checkweighers (OIML R51), fyllvågar (OIML R61) (fat/säckfyllare), järnvägsvågar (OIML R106), satsrepeterande vågar (OIML R107) (summering av delsatser) som inte finns krav på i Sverige.
En automatisk våg gör själv bedömningen för att ”ta vikten” utan medverkan av operatör.
Se nedanstående föreskrifter för mer information.
Använda en utrustning som är konstruerad och provad så att den uppfyller kraven i:
Mätsystemen med krav enligt föreskrifterna får användas så länge de klarar den återkommande kontrollen.
Intervall för föreskrivna kontroller, se STAFS 2007:19 STAFS 2007:1 för respektive vågtyp.
Kontroll utförs alltid av ett ackrediterat kontrollorgan.
Det är viktigt att näringsidkaren:
Exempel på märken som skall finnas på en våg som omfattas av föreskrifterna:
Swedac bedriver i huvudsak tillsyn av mätsystem i drift, det vill säga tillsyn av näringsidkare som debiterar enskild konsument efter uppmätt vikt. Det sker vanligen genom tillsynsbesök på plats. Tillsyn kan även ske genom en så kallad tillsynsenkät, där enkäten ska besvaras samt efterfrågad dokumentation ska skickas in till Swedac
Swedac kan bedriva marknadskontroll genom att granska den dokumentation som tillverkaren, importören eller distributören ska ha om en produkt.
Alternativt kan Swedac köpa in och genomföra en provning av instrumentet.
Läs mer på Marknadskontroll.se.
Hur går tillsynsbesöket till?
Tillsynsbesöken kan vara både föranmälda och oanmälda. Swedac informerar på sin hemsida om vilka områden som tillsyn kan komma att ske. I de fall Swedac behöver ha personal från näringsidkaren på plats bestämmer Swedac i samråd med näringsidkaren en lämplig tidpunkt för besök.
Vid själva besöket granskar Swedac utrustningen genom att se på och genom fotografering dokumentera märkplåtar och märkningar.
Hur kan man förbereda sig?
Att alltid ha korrekta mätsystem, läsliga legala märkskyltar och märken.
Vad händer efter besöket?
Efter tillsynsbesöket får näringsidkaren alltid en återkoppling av granskningen oavsett om Swedac noterat brister eller inte.
Om det finns brister kommer Swedac begära in styrkande dokumentation att mätsystemet uppfyller kraven eller att man vidtagit åtgärder för att mätinstrumentet uppfyller kraven.
Om näringsidkaren ej inkommer med styrkande dokumentation inom utsatt tid (oftast inom 2 veckor), kommer ett föreläggande med användningsförbud av mätsystemet utfärdas. Det sker i vanligen i form av ett föreläggande med vite.
Styrkande dokumentation är exempelvis bilder på märkningar samt styrkande kontrollrapporter utfärdat av av ackrediterat kontrollorgan.
Swedacs verksamhet finansieras genom tillsynsavgifter som regleras i Swedacs avgiftsföreskrifter ( STAFS 2022:10 ). För varje kontroll ett kontrollorgan gör av en våg ska en viss del av den summa som kontrollorganet debiterar verksamhetsutövaren gå till Swedac (ibland kallad kontrollavgift). Kontrollorganen vidarebefordrar tillsynsavgiften till Swedac.
Inga aktiviteter planerade.
Icke-automatiska vågar
Automatiska vågar