Högelid drivs av VoB Syd och är ett av de HVB-hem som nu är certifierade. Foto: VoB Syd.
Runt om i Sverige finns det idag över 800 HVB-hem, hem för vård och boende, där barn och ungdomar kan placeras när de av olika skäl inte kan bo hemma hos sina föräldrar. Det är landets kommuner som har i uppgift att leta reda på passande HVB-hem för varje enskilt barn eller ungdom och med skattemedel betala för vården.
Det har sedan några år funnits en standard som gäller kvalité inom äldrevård som Qvalify är ackrediterade för och hösten 2023 blev de även klara för att certifiera enligt SS 41000.
– Det finns fortfarande inget krav på att en verksamhet ska vara certifierad för att en kommun ska kunna upphandla dess tjänster men det kan vara ett sätt att visa att man är en seriös aktor och tar uppdraget på allvar, säger Fredrik
Det som granskas inför en certifiering av ett HVB-hem är exempelvis personalens utbildningsnivå, personaltäthet, mötesstruktur och informationsflöden. Verksamhetens metoder ska vara målgruppsanpassade och evidensbaserade.
Ett ämnesområde och en typ av kvalitetsmått som Fredrik Weimarsson och hans kollegor är vana vid.
– Som certifieringsorgan väljer man och väljer bort. Qvalify har valt att fokusera på, och att växa inom ett antal områden och däribland vårdsektorn. Vi är sedan 2022 ackrediterade för äldrestandarden och bestämde oss tidigt för att ansöka om ackreditering även för HVB-standarden, säger Fredrik.
I och med att Swedacs oberoende bedömare behöver granska hur ett företag, i det här fallet Qvalify, går till väga när de certifierar en aktör – så finns det redan två företag som genomgått certifieringsprocessen inom ramen för en pilot tillsammans med SIS och som precis blivit certifierade. Det är VoB Syd som certifierat sitt huvudkontor samt två HVB-hem och Humana-koncernen som certifierat två HVB-hem.
Vad innebär det att det nu finns en möjlighet att certifiera HVB-hem?
– Certifiering löser inte alla problem, särskilt som det i upphandlingar ännu inte finns krav på certifiering. Men många kommuner har efterlyst något slags verktyg för att bedöma kvalitet, att använda just vid upphandling. IVO, Inspektionen för vård och omsorg, gör ju sina granskningar och detta är att se som ett komplement till dem och gör det totalt sett troligen lättare att ha koll på sina processer, säger Fredrik Weimarsson.
Det var under 2015-2016, när många ensamkommande flyktingbarn kom till Sverige som antalet HVB-hem ökade markant. Under 2015 öppnade 500 nya HVB-hem, varav många fungerade väl men inte alla. Arbetet med en att ta fram en standard för kvalitetssäkring av HVB-hem inleddes hösten 2015 och initiativtagare var branschorganisationen Svenska Vård.
Magnus Pedersen, utredare, Swedac har följt frågan på nära håll sedan dess.
För vem gör den nya standarden skillnad?
– Både för den kommun som står i begrepp att köpa tjänsten och vill försäkra sig om att man köper vård eller boende av hög kvalitet och för den individ som ska komma att flytta in. Och för skattebetalarna som får en försäkran om att pengarna används till att köpa kvalitetssäkrade tjänster av certifierade aktörer, säger Magnus Pedersen.