Det var första gången företrädare för de fyra nordiska samordningskontoren möttes på det här sättet.
– Vi har redan mycket samarbete men det är lättare att ha bra samtal när man träffas i samma rum. Dessutom underlättar det fortsatta kontakter när man har träffats, säger Anette Arveståhl, chef avdelningen för juridik och handelsfrågor.
Vid mötet fick de nordiska samordningskontoren möjlighet att berätta för varandra om sina organisationer och hur samordning av marknadskontroll sker i respektive land. Det finns flera likheter mellan länderna men också vissa skillnader i organisering, ansvar och befogenheter.
– Ett område som innebär utmaningar för alla är till exempel området nya produkter och ny teknik, säger Anna Holmén, biträdande avdelningschef.
De europeiska länderna står inför en intensiv utveckling av nya regler för produkter på den europeiska marknaden. Dessutom på områden som inte tidigare varit föremål för marknadskontroll.
– Det har aldrig skett en så intensiv regelutveckling inom EU som nu och vi har många gemensamma utmaningar. Det handlar om områden som cybersäkerhet, cyberresiliens och mänskliga rättigheter till exempel. Hur marknadskontrollerar man det? säger Anette Arveståhl.
Det finns också ett förslag från EU-kommissionen som gäller tvångsarbete. Alltså att om en marknadskontrollmyndighet får besked om att en produkt har tagits fram genom tvångsarbete måste myndigheten reagera på det.
Föremål för diskussion under mötet var också utvecklingen av webcrawlerverktyget SAFE som söker efter produkter online utifrån bildigenkänning. Ett exempel på ny teknik som är en möjlighet och stöd till marknadskontrollmyndigheternas arbete med att förbättra och effektivisera sin marknadskontroll.
– Verktyget är också ett bra exempel på hur samarbete och att kunna ta del av andra medlemsstaters verktyg, kan gynna, inte bara den nationella marknadskontrollen, utan den inre marknaden i sin helhet, säger Anna Holmén.
Vilka är de viktigaste gemensamma utmaningarna som marknadskontrollen står inför?
– Jag skulle säga att det utöver den omfattande regelutvecklingen är: nya produkter och ny teknik samt e-handeln som vuxit enormt och marknadskontrollen av den, säger Anette Arveståhl.
Inom e-handeln är särskilt dropshipping problematiskt. Dropshipping kallas den affärsmodell som går ut på att ett företag startar en nätbutik och först efter att kunden beställt en vara köper in den – vanligen från en aktör utanför EU. Nätbutiken lämnar kundens adress som leveransadress.
– Ofta upphör butiken efter kort tid, så det är svårt både för konsument och myndigheter att hitta någon ansvarig när det visar sig att varan inte uppfyller kraven, säger Anette Arveståhl.
Eftersom produkten inte är avsedd för den inre marknaden finns det risk för att den inte har genomgått alla nödvändiga bedömningar och inte heller åtföljs av nödvändig dokumentation.
Med fokus på de gemensamma frågor de nordiska länderna har fortsätter de nordiska samordningskontoren för marknadskontroll sitt samarbete. Nästa möte då de fyra kontoren träffas är planerat till Norge 2024.