Sveriges kommuner lägger stora summor varje år på att köpa platser på HVB drivna av antingen offentliga eller privata aktörer. Knappt 15 000 personer var under 2018 kortare eller längre tid placerad på ett HVB i Sverige. Unga människor som är omhändertagna av samhället och naturligtvis ska vara i verksamheter med högt ställda krav på sig.
Det var under 2015-2016, när många ensamkommande flyktingbarn kom till Sverige som antalet HVB ökade markant. Under 2015 öppnade 500 nya HVB, ett i veckan, varav många fungerade väl men inte alla.
Arbetet med en att ta fram en standard för kvalitetssäkring av HVB inleddes hösten 2015 och initiativtagare var branschorganisationen Svenska Vård.
Projektledare för arbetet på SIS är Kristofer Petraeus:
— Att kravställa tjänster som det här handlar om är relativt nytt i standardiseringssammanhang. SIS har sedan tidigare tagit fram en standard för att bedöma kvaliteten inom äldreomsorg och i dagsläget pågår också arbete med en standard som ska bidra till att säkra kvaliteten på LSS-boenden för vuxna, säger han.
— I arbetet med standarder är vi måna om att få med så många perspektiv som möjligt. Expertgruppen för HVB-standarden bestod av drygt 20 organisationer; kommuner, myndigheter, stora vårdkoncerner och små brukarorganisationer. Tillsammans har vi arbetat fram kravställningar som alla kan stå bakom, utan att det blir urvattnat, säger Kristofer.
Han berättar att det till exempel handlar om krav på att verksamhetens metoder ska vara målgruppsanpassade och evidensbaserade.
Kristofer Petraeus betonar också att standarder inte på något vis ersätter, utan är ett komplement till, lagstiftningen som redan finns på området.
Standarden SS 41000:2018 blev klar 2018 och 2019 kom certifieringsordningen SIS-TS 50:2019, alltså de krav som ställs på en organisation som vill bli ackrediterat organ med möjlighet att certifiera HVB.
Magnus Pedersen, Swedac:
— Vi har ännu inte något ackrediterat organ men vi vet att många verksamheter har börjat jobba med standarden. De seriösa aktörerna ser möjligheten att visa sin seriositet genom att certifiera verksamheten, säger Magnus.
För vem gör den nya standarden skillnad?
— Både för den kommun som står i begrepp att köpa tjänsten och vill försäkra sig om att man köper vård eller boende av hög kvalitet och för den individ som ska komma att flytta in. Och för skattebetalarna som får en försäkran om att pengarna används till att köpa kvalitetssäkrade tjänster av certifierade aktörer, säger Magnus Pedersen.