I en värld präglad av pandemi nämns orden dagligen, inte minst i media. Då handlar det främst om munskydd, visir och plastförkläden som riskerar att ta slut inom sjukvården. Men begreppet personlig skyddsutrustning rymmer mycket mer.
Definitionen är ”utrustning tillverkad för att skydda den person som har på sig eller håller i den”. Det kan vara både för professionellt och privat bruk och gälla både säkerhet och hälsa”.
— I praktiken innebär det alltifrån hörselskydd för den som arbetar i bullriga miljöer, till selar för den som jobbar på ett tak eller kläder som skyddar mot kemikalier eller hetta, säger Fredrik Langmead.
Personlig skyddsutrustning delas in i tre kategorier:
Kategori I. Skyddar mot minimala risker, hit räknas till exempel trädgårdshandskar.
Kategori II. Hit hör de flesta personliga skyddsutrustningar. Som exempel kan nämnas idrottsskydd, hörselskydd och reflexer.
Kategori III. Till denna kategori räknas personlig skyddsutrustning som ska skydda mot livsfara eller allvarlig bestående skada. Det kan till exempel handla om skydd mot extrem värme eller kyla och kemikalier.
Personlig skyddsutrustning ska CE-märkas men för utrustning i kategori II och III måste först ett anmält organ anlitas.
— Ett anmält organ är ett oberoende företag som bekräftar att produkten uppfyller kraven som ställs i förordning (2016/425), säger Fredrik Langmead.
Varor och människor rör sig numera fritt över Europa. Som ett led i EU-kommissionens arbete med att skapa mer likartade regelverk infördes i april 2018 en ny förordning som gäller för alla medlemsländer och som alla måste följa. Den ersatte arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1996:7 som tidigare reglerat kraven i Sverige för personlig skyddsutrustning.
En annan förändring var att reglerna utökades till att inkludera även personlig skyddsutrustning mot värme tillverkad för privat bruk, det vill säga grytlappar och grillvantar.
Formuleringen av säkerhetskraven ändrades också till att utrustningen numera måste skydda mot ”alla risker mot vilka den är avsedda att skydda” snarare än ”alla risker som uppstår”.
— Att vi i Europa nu har ett harmoniserat regelverk för personlig skyddsutrustning är otroligt viktigt då mycket av den skyddsutrustning vi använder och förlitar oss på allt som oftast tillverkas utanför vårt lands gränser, säger Fredrik Langmead.
— De som använder en skyddsutrustning förlitar sig på att utrustningen skyddar mot det som den påstår sig göra. Som exempel kan ju nämnas all personal i vården som idag behöver skyddsutrustning mot det nya coronaviruset. Om den utrustningen inte provats och godkänts innan den sätts på marknaden riskerar dessa personer att utsättas för en stor fara för att bli smittade, tillägger Fredrik Langmead.