För 25 år sedan trädde Maastrichtfördraget i kraft vilket kraftigt fördjupade det ekonomiska samarbetet inom EU. För ett exportorienterat land som Sverige har handeln inom EU haft stor betydelse för tillväxten. Över 700 000 svenska jobb stöds av exporten till EU, vilket är 15 procent av alla svenska jobb.
En harmonisering av standarder har gjort att EU:s 28 medlemsstater har kunnat enas kring gemensamma lösningar på återkommande problem. Det kan röra sig om alltifrån storleken på en skruv och järnvägsspårens vidd till avancerad datakommunikation.
Enligt avtal mellan de europeiska ackrediteringsorganen bedöms uppfyllanden av kraven i standarder på ett likvärdigt sätt inom hela EU. Det innebär att all kontroll, provning, kalibrering, certifiering eller verifiering som görs av ett ackrediterat organ i ett EU-land även godkänns i andra EU-länder.
Det tillämpade systemet innebär stora ekonomiska och administrativa besparingar, menar Peter Kronvall på Swedac.
– Det är mycket mer resurseffektivt än att låta statliga eller kommunala tillsynsmyndigheter i varje enskilt land utföra alla typer av kontroller, utan att vi tummar på kvalitet och säkerhet.
Peter Kronvall – som varit Swedacs representant i EA:s (den europeiska samarbetsorganisationen för ackrediterings) exekutiva kommitté mellan 2013 och 2017 – ser fortsatta samarbeten och proaktivt arbete som vägen framåt för att de kommande 25 åren ska bli lika framgångsrika för EU:s inre marknad.
– Det är oerhört viktigt att de nationella ackrediteringsorganen och standardiseringsorganisationerna fortsätter att bevaka den snabba tekniska utvecklingen för att kunna utveckla relevanta standarder och lämpliga former av kvalitetssäkring i de nya produkt- och tjänsteområdena, konstaterar Peter Kronvall.
För den som är intresserad av att lära sig mer om hur ackreditering och standardisering kan gynna svensk export rekommenderar Swedac: Starkare Sverige med öppna system