Hur går arbetet?
– Nu håller vi på med att ta fram nya former för att arbeta, bland annat genom diskussioner med medlemmarna i Marknadskontrollrådet. Vad vi behöver göra mer? Vad vi behöver göra annorlunda? Nu är det ju fortfarande lite osäkert. Men utredningen var ett steg på vägen.
Vad händer nu?
– Nu när utredningen kommit så händer det som nästan alltid händer när man lämnar in en utredning, nämligen att den går ut på en remiss. Det kan ju mycket väl hända någonting på vägen fram till riksdagsbeslut som gör att det inte blir så som utredningen har sagt i alla delar.
– Men det är det vi har att förhålla oss till just nu. Och vi kan inte vänta till dess att det finns en proposition utan vi måste ju börja diskutera arbetsformer och nästa steg redan nu för att hinna med fram till dess det drar igång på allvar ifrån Bryssel. Och det gör det för vår del redan i januari 2021. Så det är rätt kort om tid.
En nyhet i förordningen är att varje land ska presentera en nationell marknadskontrollstrategi. I Sverige föreslås Swedac få i uppgift att ta fram underlag för regeringens beslut om strategi. Innebär det att marknadskontrollen får en högre status när det kommer upp på regeringsnivå?
– Det har inte funnits en övergripande nationell strategi för marknadskontroll tidigare i Sverige på det här sättet. Och en nationell strategi beslutas av regeringen, som också kan styra myndigheterna som kommer göra jobbet. Så vi hjälper till med underlaget tillsammans med bland annat myndigheterna i marknadskontrollrådet och sen är det upp till regeringen att fatta beslut om hur Sverige ska agera – det handlar inte om att regeringen ska säga till att det ska göras 22 kontroller av vissa produkter utan det är på ett mer övergripande plan.
– Den första strategin ska lämnas in 2022. Så där behöver vi hitta formerna för att ta fram ett bra underlag. Vi pratar om det och vi jobbar på det – men samtidigt kommer det fortsatta arbetet i EU att ge oss hjälp på vägen mot detta.
Bild: Anette Arveståhl, avdelningschef på avdelningen för juridik och handelsfrågor på Swedac.
Swedac och Marknadskontrollrådet har samarbetat med näringslivet i dessa frågor. Finns det något i den nya förordningen som förhindrar fortsatt samarbete?
– Det är snarare så att det faktiskt förstärks med den nya marknadskontrollförordningen. Bland annat ser vi behov av att låta både näringsliv och konsumentorganisationer komma till tals för att få fram ett bra underlag till nationell strategi.
Kommer någonting i förordningen att märkas för konsumenterna?
– Förhoppningen är att det skall märkas genom en stärkt marknadskontroll i EU som helhet, men jag hoppas ju verkligen att det också ska bli synligare genom att vi blir bättre på att informera om olika aspekter på hur man själv ska tänka som konsument. Marknadskontroll är inte bara tillsyn – det är också information till både näringsliv och konsumenter. Vi kommer aldrig kunna kontrollera allt. Särskilt inte nu med ökad handel genom internet.
– Det gäller att vi på olika sätt jobbar för att minska risker. Ett sätt är att försöka stoppa farliga produkter. Men det gäller också att ge konsumenterna kunskap så att de själva kan reagera på sådant som kan vara farligt. Att man vid inköp funderar över vilka risker man tar när man exempelvis köper saker från okända webbsidor i utlandet.
Finns det något i förordningen som stärker informationsdelen?
– Förordningen är rätt inriktad på tillsynsbiten. Men däremot så har pandemin gjort att de här frågorna blivit än mer aktuella. När det gäller inköp av personlig skyddsutrustning har det kommit många frågor som ”Hur gör vi rätt inköp?”, ”Kan vi lita på skydden?”. Och det har noterats även av EU-kommissionen. Man förstod värdet av begriplig information som inte bara hänvisar till en juridisk text – utan vad som egentligen menas. Men vi kan arbeta mer med informationsbiten, vilket vi kommer göra.