Hoppa till innehållet
Medarbetare

”Som att lägga ett pussel”

Swedacs arbete berör kvalitetsfrågor inom alltifrån dricksvatten och karuseller till provresultat från medicinska laboratorier. Olika experter granskar olika verksamheter. Var 16:e månad. Över hela Sverige. Då krävs det att någon har övergripande koll.
— Jag kan ha 140 ärenden pågående samtidigt, säger Martina Gustafsson, koordinator, Swedac.

Martina kollar in i kameran och ler

När november lagt sin fuktiga filt över Borås är det ungefär lika glest hos myndigheten Swedac som i de flesta andra kontorsmiljöer senhösten 2020. Några få medarbetare möts vid kaffeapparaten, en avlägsen telefon som ringer. I ett av de få arbetsrum där ljuset är tänt denna fredag står Martina Gustafsson vid sitt skrivbord.

Vad gör du?
— Tillsammans med mina kollegor driver jag planeringen av bedömningsuppdragen. Vi är indelade i tre enheter och jag jobbar med miljö och hälsa. Just nu håller vi på att grovplanera hösten 2021, säger hon.

En av Swedacs uppgifter är att vara ett nationellt ackrediteringsorgan. Det innebär att myndigheten bedömer och godkänner (ackrediterar) laboratorier, certifieringsorgan och kontrollorgan enligt internationella standarder och regelverk.

För att en besiktningsstation i Sverige ska få bedriva bilprovning, alltså besiktiga bilar, krävs det att företaget som arbetar med fordonsbesiktning med jämna mellanrum bedöms av ett bedömarlag med expertkunskap inom fordonskontroll. För att ett medicinskt laboratorium ska få kvalitetsstämpeln ackrediterat krävs på motsvarande vis regelbunden bedömning av laboratoriet.

Bedömningen utförs av ett bedömarlag från Swedac som består av bedömningsledare och oftast en eller flera tekniska bedömare som är experter på det specifika område som ska bedömas. Det kan exempelvis vara en bakteriolog som till vardags arbetar på ett sjukhus men vid några tillfällen om året delar med sig av sin expertkunskap vid en bedömning av ett medicinskt laboratorium.

— Det är mitt och kollegornas ansvar att fördela alla uppdrag och försöker skapa en så god balans som möjligt mellan geografi, antal uppdrag och mest passande bedömare för respektive uppdrag, säger Martina.

Martina står vid sin dator och kollar på sin datorskärm

Vad är roligast?
— Det är väldigt spännande att befinna sig i många olika faser samtidigt. Bedömningarna från i våras håller vi på att avsluta, samtidigt som vi sluter avtal med tekniska bedömare för våren 2021, planerar för hösten 2021 och så smått har börjat att snegla på våren 2022.

Strax innan Martina Gustafsson började på Swedac hade myndigheten skapat Enheten för Ackrediteringsplanering, EAP, som gör att koordinatorerna utgör en egen grupp. En förändring Martina är glad över; att få vara del av ett gäng och kunna driva frågor tillsammans, att lära sig av hur kollegorna jobbar och hanterar svårigheter.

Vari ligger utmaningen i jobbet?
— Jag får så mycket input hela tiden! Jag har ungefär 140 bedömningar, som i något skede är aktuella, samtidigt. Jag skickar ut mail till tekniska bedömare och frågar om de kan ta sig an ett visst antal bedömningar och får sen svar om en kan ta tre av fyra, någon annan kan ta en av tre jag föreslagit… och att sen ha koll på vilka som blir kvar och som vi måste hitta en ny bedömare till… Det är verkligen ett ständigt flöde. Som att lägga ett pussel, säger hon.

Martina sitter vid sitt skrivbord och kollar på ett papper

Vad behöver man vara bra på som koordinator?
— Struktur! För att ha koll på alla mängder av bedömningar, som har gjorts men ännu inte är administrativt avslutade, på de som görs nu och på de bedömningar som planeras till nästa höst. Man måste vara rätt flexibel. Jag kan komma hit på morgonen med en idé om vad jag ska göra – och så kommer det ett mail som vänder på allt. Du behöver också vara bra på att släppa saker, att inte stressas av alla de bedömningar som visserligen är aktuella men under långa perioder i ett stadie där jag inte arbetar med dem aktivt, säger hon.

Martina Gustafsson läste samhällsvetenskaplig gymnasielinje hemma i Kinna utan att riktigt veta vart hon ville. Båda föräldrarna var lärare men det lockade henne inte. Intresset för teknik och miljö ledde till universitetet i Karlstad och utbildningen till energi- och miljöingenjör. Och därefter ett jobb på RISE som provningsingenjör. Att kontrollera att produkter höll vad de utlovade. Hur effektiv är egentligen en luftrenare?

— Det var väl i sig intressant men jag insåg rätt snart att jag inte gillar ensamarbete. Jag vill vara i en grupp och arbeta mot ett gemensamt mål. Vad jag tyckte var roligt var det administrativa; att skriva rapporter och planera.

När Martina så småningom fick en ny chef, som till skillnad från tidigare chefer, såg andra slags möjligheter med en stor organisation fick hon chans att byta roll på den avdelning där hon redan jobbade.

— Där hade jag väldigt stor nytta av att vara ingenjör och jag ångrar inte på något vis min utbildning, jag är ju intresserad av området – bara inte av det ingenjörsmässiga arbetet. Det var därför jag sökte mig till Swedac; för att få en bit av det tekniska området, men i en roll och ett sammanhang där jag trivs.

Martina kände naturligtvis till Swedac när hon sökte jobbet men efter två år på myndigheten har hon fått en fördjupad förståelse för verksamheten.

— Jag har insett vikten av Swedacs arbete. Att kunna veta att företagen gör rätt och ha koll på läget, hur det bidrar till tilliten, det hade jag inte riktigt förstått tidigare. Jag har en annan respekt för Swedacs arbete idag och känner mig mer stolt över att jobba här än vad jag trott att jag skulle göra, säger Martina Gustafsson.

Martina står vid sin dator och ler mot kameran

Fakta
Namn:
Martina Gustafsson.
Född: I Kinna 1978.
Bor: Med man och två döttrar i en villa i Dalsjöfors.
Gör: Jobbar som koordinator på Enheten för ackrediteringsplanering.
Bakgrund: Läste till energi- och miljöingenjör och jobbade under 16 år på RISE innan hon kom till Swedac 2018.

Text: Marit Larsdotter
Bild: Anna Sigge