Kan man verkligen lita på en produkt eller en tjänst som har ett certifikat?
– Ja, certifiering under ackreditering är ett pålitligt och bra system. Det kan förekomma allvarliga brister även hos certifierade företag men sådana misslyckanden behöver inte innebära att systemet som helhet inte fungerar. Flertalet företag agerar rätt, ett fåtal agerar fel. Det här resonemanget gäller exempelvis för KRAV.
Varför kan de företag som är certifierade själva välja vilket certifieringsorgan som ska kontrollera dem?
– Att certifierade företag själva får välja vilket certifieringsorgan som ska kontrollera dem är en form som ingår i ackrediteringssystemet, inte bara för livsmedel. Den valmöjligheten kan låta generös men den bygger på att certifieringsorganen i sin tur granskas av en oberoende part, i Sverige är det Swedac som har den uppgiften. Alla certifieringsorgan som är ackrediterade agerar enligt tydliga regler och krav och certifieringsorganen granskas regelbundet, inte minst vad gäller hur de arbetar för att säkerställa sitt oberoende.
Kan ett företag som är missnöjt med sitt certifieringsorgan bara byta till ett annat?
– Ja de kan byta, men det är en reglerad process och alla certifieringsorgan som har en ackreditering arbetar under samma regler. Olika certifieringsorgan ska alltså inte agera mjukare eller tuffare, utan deras agerande regleras av samma krav. Swedac granskar samtliga certifieringsorgan och skulle det visa sig att ett certifieringsorgan inte kan agera opartiskt är det ett skäl att återkalla deras ackreditering.
Varför ska det företag som har en certifiering själva meddela certifieringsorganet om de får någon form av anmärkning från en myndighet? Är det verkligen pålitligt att den som begått ett fel själv ska meddela det?
– De certifierade företagens skyldighet är bara en del av den här frågan och man måste titta på hela bilden för att få en uppfattning om hur certifierade företag granskas av certifieringsorganen. Certifieringsorganen granskar aktivt vilka myndighetskrav och eventuella anmärkningar från myndigheter som ett certifierat företag har haft. Certifieringsorganet söker alltså efter underlag att basera sitt beslut på, de lyssnar inte bara till vad det certifierade företaget säger självt. Vid sidan av certifieringsorganets arbete är det dessutom så att ett certifierat företag är skyldigt att meddela om de får ett föreläggande eller någon annan anmärkning från en myndighet. Men ett certifieringsorgan baserar inte sina beslut enbart på den informationen. I medierapporteringen den senaste tiden ser vi exempel på företag som väljer att inte meddela förelägganden. Det är allvarligt och det är viktigt att hitta de företag som bryter mot reglerna, men de certifierade företagens ansvar för att meddela sina myndighetskontakter ger inte hela bilden av hur en certifieringsprocess går till.
Översiktlig beskrivning av certifiering inom KRAV
En kontrollordningsägare definierar certifieringskrav i en kontrollordning, exempelvis KRAV.
Ett företag, exempelvis en lantbrukare, ansöker om att bli certifierad hos ett ackrediterat certifieringsorgan.
För att bli godkänd och erhålla ett certifikat samt för att kunna behålla certifikatet granskas företaget av certifieringsorganet.
För en KRAV-certifiering rapporterar certifieringsorganet uppgifter om utfärdade certifikat till KRAV.
För att säkerställa att certifieringsorganet gör en oberoende granskning är organet i sin tur granskat av Swedac.
En lantbrukare med ett KRAV-certifikat lyder dessutom under lagar och förordningar som gäller alla lantbruk i Sverige.
Flera myndigheter, bland andra länsstyrelserna, har ansvar för tillsyn av lagar och förordningar.