Att mäta ett objekt är ett sätt att ta reda på information om det. Det finns dock inte ett enda mätvärde som är helt sant. För att visa hur mycket ett mätresultat kan skilja från det faktiska värdet finns ett mått som kallas mätosäkerhet.
Mätosäkerhet en slags gråzon kring mätresultatet. Hur stor gråzonen är kan bero på en rad faktorer, som den mänskliga faktorn, miljöförhållanden eller vilken metod som används vid mätningen. Exempelvis kan ett måttband ha töjts ut och personen som mäter kan hålla i måttbandet på olika sätt vid olika mätningar.
Ett av huvudsyftena med mätosäkerhet är att göra det möjligt att jämföra olika mätresultat med varandra. Exempelvis för att kunna säkerställa att olika laboratorier får samma resultat eller att en konsument inte blir lurad i matbutiken. Mätosäkerheten visar också tillförlitligheten i resultatet. Tillförlitligheten är viktig att känna till exempelvis för att inte riskera fel i en produktion eller för att kunna besluta om rätt medicinering av en patient.
Mätosäkerhet redovisas ofta som ett spridningsintervall kring mätvärdet, exempelvis 120,0 cm ± 1,5 cm. Det innebär att det sanna mätvärdet, med en angiven sannolikhet – vanligtvis 95 procent – inte avviker med mer än 1,5 cm från 120 cm.