Sveriges exporttillväxt ligger långt efter världens samlade tillväxttakt. Svenska företag och myndigheter är sugna på att öka exporten utanför EU – men många upplever att bristande harmonisering av standarder och svag marknadskontroll skapar hinder för handeln.
Nästan hälften av Sveriges bruttonationalprodukt utgörs av varor och tjänster som går på export. Det handlar om en varuexport om 1 127 miljarder kronor och en tjänsteexport om cirka 500 miljarder kronor.
Exporttillväxten mellan åren 2000 och 2013 uppgick till 93 procent, vilket är anmärkningsvärt mycket lägre än världens samlade exporttillväxt under samma period: 166 procent. I dagens läge är det mer än två tredjedelar av exporten som går till EU:s inre marknad. Många av ekonomierna i Europa visar inte samma styrka som man kan hitta på andra håll, bland annat på tillväxtmarknaderna i Asien. Under de kommande fem åren väntas Asien svara för nästan hälften av världens samlade ekonomiska tillväxt – men även USA är givetvis en ytterst viktig marknad för många svenska exportföretag.
Teknikföretagen är en av Sveriges största arbetsgivarorganisationer, med närmare 4 000 medlemmar som tillsammans står för nästan hälften (!) av den svenska exporten. När det gäller andelen av deras medlemmars export som går till europeiska länder så ligger de ungefär på samma nivå som svenska företag i gemen, 66 procent av exporten går till Europa (inklusive Ryssland och Turkiet). Norge och Tyskland ligger etta respektive trea, och tvåa på deras topplista över exportländer ligger USA.
– Givetvis finns det stora fördelar med att röra sig inom EU, men många av våra medlemmar ser en tydlig och outnyttjad potential utanför EU:s gränser, säger Jennie Cato som arbetar med exportfrågor på Teknikföretagen.
Hon märker att framför allt de små och medelstora företagen kan ha problem att frigöra den tid som krävs för att komma in i systemet för svenskt exportfrämjande.
– Det är en väldigt fragmenterad karta och många olika ansökningsprocedurer. Lite hårdraget kan man säga att för en entreprenör kan tiden för att söka stödet vara lika mycket värd som stödet i sig. Hon konstaterar att bristande harmonisering av standarder är något annat som kan sätta käppar i hjulet för de företag som vill ta klivet utanför EU.
– Ett exempel som jag hörde talas om är att Electrolux tvingas bygga om sina kylskåp enbart för att kunna testa dem för USA-marknaden. Sådant får givetvis direkta effekter på exporttillväxten, säger Jennie Cato.
Hennes kollega Stina Wallström berättar att det finns en tendens att antalet standarder ökar.
– Alla vill exempelvis ha säkra brödrostar, det är inget konstigt, men för att garantera det tar man då fram ett eget sätt att testa och godkänna dem, säger Stina Wallström.
På andra håll ser hon emellertid en motsatt strömning, det vill säga att man anammar globala standarder i högre grad.
– Inom informationstekniksektorn har man lyckats rätt väl med det, och då märks det direkt att det blir enklare för framför allt små företag att komma ut med sina produkter och tjänster. Vi lägger stort fokus på att få fungerande globala standarder på fler områden; det är något som vi märker att våra medlemmar tycker är akut.
Ökad marknadskontroll är något annat som skulle förbättra de svenska teknikföretagens exportförutsättningar, konstaterar Stina Wallström.
– Våra medlemmar lägger ner resurser på att göra rätt och då tycker vi att det är givet att de ska få valuta för detta. Jag anser att det behövs bättre marknadskontroll överallt i Europa – inklusive Sverige – för i nuläget uppstår det orättvisa förhållanden på marknaderna.
Hon berättar att andra länder kan ha andra lösningar, som i USA där de har valt att fokusera på förhandstester med tredjepartscertifieringar.
Att främja svensk export är något som ligger regeringen varmt om hjärtat just nu. Tidigare i år skrev statsminister Stefan Löfven och näringsminister Mikael Damberg i en debattartikel: ”Regeringens övergripande mål är att öka antalet personer i sysselsättning och antalet arbetade timmar så mycket att vi når den lägsta arbetslösheten i EU till år 2020. Sveriges export av varor och tjänster spelar en nyckelroll för hur väl vi kommer att lyckas med detta.”
När Swedac Magasin kontaktar näringsminister Mikael Damberg lyfter han fram att Sverige har flera möjligheter att bidra till utvecklingen och ökad användning av harmoniserade standarder och regelverk.
– I EU-sammanhang och till exempel inom ramen för förhandlingar om frihandelsavtal kan Sverige verka för en ökad användning av internationella standarder. Här har Sverige en stark ställning och ansvarar för flera sekretariat. Vårt deltagande i standardiseringen har lett till positiva resultat och stärkt Sveriges roll som industrination, säger Mikael Damberg.
Han slår fast att marknadskontrollen har stor betydelse för att seriösa företagare som tillverkar produkter som uppfyller alla krav inte ska behöva konkurrera med företag som skaffar sig fördelar genom att slarva med kravuppfyllelsen.
– Det krävs helt enkelt ordning och reda på varumarknaden på samma sätt som på till exempel arbetsmarknaden.
Mikael Damberg har tagit till sig kritiken från svenska företag, om att dagens exportstöd är som en djungel av myndigheter, bolag och verk.
Därför har vi nu skapat Team Sweden, ett paraply för Sveriges alla myndigheter, verk och bolag som i dag arbetar med exportfrämjande insatser för svenska företag. Syftet är att göra det enkelt och tydligt för företag som vill ut på exportmarknaden.
Skribent: Peter Wiklund
