Standarder, föreskrifter och tolkningsdokument är levande väsen. Den senaste versionen gäller alltid – men bakom kulisserna pågår ett ständigt arbete på att hitta förbättringar och parera för oväntade effekter. Omvärlden står ju inte heller still, arbetet med att uppdatera efter verkligheten är av yttersta vikt.
Lite förenklat kan man säga att det finns två typer av förändringar att hålla ordning på.
- Förändringar i befintliga ordningar.
- Skapandet av nya ordningar.
Arne Lund är utredare och koordinerar Swedacs position i de internationella forum där förändringar rörande befintliga kontrollordningar diskuteras.
– Swedac är med i flera samarbetsorganisationer som EA, IAF, och ILAC. De förvaltar de avtal som innebär att de olika ländernas ackrediteringsorgan erkänner varandras arbeten. De avtalen har flera sidoeffekter – som syftar till att säkerställa att alla arbetar på ett korrekt sätt.
– Mitt uppdrag är att bevaka vad som kommer nytt.
Inom Swedac är de flesta medarbetarna kunniga på många standarder. Men vissa personer är också utpekade att ha specialkompetens på specifika standarder. När förändringar är på gång skickar Arne Lund frågan till respektive specialist för att utreda Swedacs hållning i frågan.
Många förändringar reglerar hur ackrediteringsorganen ska jobba och kontrollera varandra. Men ibland är det större förändringar. Ett exempel var när ISO 17025 för laboratorier reviderades och som Swedac började granska efter under 2018.
– Då var det omfattande förändringar och beslut på högsta ISO-nivå, så då gjorde vi också ett omfattande informationsarbete, säger Arne Lund. En del förändringar kan se oskyldiga ut på pappret men få stora konsekvenser när de implementeras och då är det viktigt att informera i tid.
Just ISO 17025 är också ett exempel på hur det ständigt pågår arbete bakom kulisserna. Sedan standarden gjordes om har ju coronapandemin drabbat världen och förändrat många arbetssätt – inte minst genom arbeten och sätt att mötas på distans. Nya möjligheter som nu diskuteras om och hur de kan förändra bedömningen av ackrediterade laboratorier.
Finns det något område i dessa internationella forum där Swedac och Sverige utmärkt sig?
– Sverige har ovanligt många kontrollorgan. Det beror på vår lagstiftning som gör att vi har en större del ackrediterad kontroll än andra länder. Sverige ligger i nivå med länder som Frankrike och Tyskland i antal ackrediterade kontrollorgan. Så när det rör på sig inom kontroll tar vi ofta en aktiv roll. Nu senast när vi var sammankallande för att ta fram en ny vägledning för bedömning av kontrollorgan, säger Arne Lund.
Ett annat exempel var när standarden ISO/IEC 17029 publicerades våren 2020. Detta var en helt ny standard för ett nytt kontrollformsområde; verifiering och validering. Här fick Swedac ta fram en ny ackrediteringstjänst. Informationsträffar med industrirepresentanter och föreskrivande myndigheter genomfördes, en informationsvideo spelades in och underlag som riktlinjer och avgiftsföreskrifter togs fram.
När det handlar nya ordningar som skall användas under ackreditering (till exempel kontrollordning, certifieringsordning, program för verifiering eller metoder för provning) är det utredaren Magnus Pedersen som har ansvaret. Nya ordningar kan komma från flera håll – det kan vara myndigheter som ser ett nytt område som kan bli bättre med hjälp av ackreditering. Det kan också vara företag och branschorganisationer som ser att deras verksamheter inte täcks in av nuvarande kontrollordningar eller att det kommer från svensk lagstiftning eller från EU. Det kan också komma från Svenska institutet för Standarder, SIS, i samband med publicering av en ny standard.
– Den senaste certifieringsordningen bygger på certifiering av ISO 44001, ledningssystem för affärsrelationer som vi har acceptgranskat. När det är gjort informerar vi om det och sen inväntar vi intresset från certifieringsorgan som vill bli ackrediterade för att certifiera enligt den, säger Magnus Pedersen.