I denna utblick har Swedac frågat den svenska expertmyndigheten för handel, Kommerskollegium, om hur de ser på avtalet.
– Vi har länge försökt prata om att det här är golvet, säger Emma Sävenborg, brexitsamordnare på Kommerskollegium. Det är nu själva arbetet börjar. Att titta på avtalet, vad står det egentligen? Var kan vi sätta oss ner och diskutera och hitta nya sätt att göra det bättre.
Brexit berör många svenska företag, privatpersoner och myndigheter. Kommerskollegium är en myndighet som likt Swedac jobbar med för att möjliggöra handel och har noga förberett sig på hur brexit skulle kunna utformas. Där Swedac jobbar med verktyg för tillit genom standarder och kontroll av överensstämmelse arbetar Kommerskollegium med att lösa handelshinder och att ge underlag till handelspolitiken.
– På vissa områden är avtalet bättre än vad man hade förväntat. Till exempel innehåller det offentlig upphandling, som är en ganska viktig del för svenska företag. Att de kan fortsätta ansöka om offentliga uppdrag i Storbritannien. Det var inte ett område som fanns med från början i diskussionerna från britternas sida, säger Emma Sävenborg.
På andra områden har man inte kommit lika långt i från ett perspektiv som gynnar handel.
– Då får man komma ihåg att Storbritannien ju lämnade EU just för att de vill kunna sätta sina egna regler. Att de inte ska behöva följa EU-domstolen eller de harmoniserade reglerna.
När det kommer till fordonsindustrin har EU och Storbritannien kommit väl överens i avtalet och hittat långtgående överenskommelser för att bygga vidare på de nära samarbeten man redan har. Om exemplet med fordonsindustrin visar sig framgångsrikt kanske andra områden kan följa efter.
– Det är ganska spännande nu, många ser på handelsavtal som att nu är det klart och det får vi leva med. Punkt. Medan vi på Kommerskollegium länge har försökt prata om att det här är golvet. Avtalstexten sätter ramarna för ett djupare och mer långtgående samarbete på flera områden men Storbritannien och EU måste nu aktivt driva på i de tekniska kommittéerna – som tillsatts i avtalet – för att detta ska ske.
– Så det är nu själva arbetet börjar. Att titta på avtalet, vad står det? Var kan vi sätta oss ner och diskutera och hitta nya sätt att göra det lite bättre än vad avtalet tvingar till.
Än så länge har frågorna som kommit till Kommerskollegium handlat mycket om tull och moms. Det är sådana frågor som blir tydliga effekter av utträdet. Andra sådana direkta effekter som svenska företag undrar över är den nya UKCA-märkningen på varor i Storbritannien och frågor kring att företag som säljer varor från Storbritannien i EU numera kan få ett importörsansvar och inte längre enbart kunna agera som distributör.
Så ovissheten är ännu stor bland företagen. Vid en av myndighetens hjälplinjer för handelshinder fick man under 2020 in 20 ärenden totalt. Under januari 2021 inkom 7 ärenden enbart om brexit.
– Det här är ju första gången som någon lämnar. Det är för tidigt att se vad det kommer få för effekter. Men vi vet sedan tidigare att när ett land går med i EU fördubblar det landet sin varuhandel med länderna i unionen på tio år, säger Emma Sävenborg.
Kommerskollegiums expert på ackrediteringsfrågor Anders Karlsson säger att det ännu finns en del att reda ut.
– Det är mycket svårt att svara på vad avtalet kommer att betyda för ackrediterade kontroll- och certifieringsorgan. Fram till årsskiftet medan övergångstiden löpte fanns det regler som gjorde att kontroller och certifieringar skulle accepteras i Storbritannien och brittiska organ hade samma fördel i EU. I avtalet finns det ingen regel som säger att detta ska fortsätta. Avtalet säger att ackreditering i Storbritannien ska ske inom internationella samarbeten, men inte just ILAC och IAFs där EUs ackrediteringsorgan deltar. Britterna har olika möjligheter och det går inte att säga utifrån avtalet hur det kommer att bli i just de här fallen.
Just nu pågår intensiva diskussioner inom den europeiska samarbetsorganisationen för ackreditering EA (the European co-operation for Accreditation) om det brittiska ackrediteringsorganet UKAS fortsatta medlemskap i EA. Skulle dessa diskussioner utmynna i att UKAS även fortsättningsvis förblir medlem i EA kan det ge större möjligheter till ökat samarbete och acceptans av varandras förfaranden för bedömning av överensstämmelse mellan EU och Storbritannien.
Eftersom frågor om bland annat acceptans av varandras kontroller och certifieringar inte direkt regleras i avtalet är det viktigt att svenska ackrediterade organ och tillverkare håller sig uppdaterade om den information som Storbritannien lämnar. Två bra informationskanaler är:
Brexit checker (gov.uk)
Using the UKCA marking
Swedac har även samlat information om vad som skulle gälla vid en situation utan ett avtal mellan EU och Storbritannien. Mycket av den informationen är fortfarande aktuell och kan läsas på denna sida Swedac informerar angående brexit – Swedac.