Hoppa till innehållet
Nyheter

”Vi kan lära av varandra”

Den 19 oktober samlas företrädare för ackrediteringsorgan, privata och statliga kunder, forskare, lagstiftare och företrädare för europeiska och globala intresseorganisationer för att ta delta i Swedacs webinar. Det handlar om framtiden för ackreditering som kvalitetssäkringsinstrument i samhället och de utmaningar som finns.
– Jag hoppas att de som deltar ska bli inspirerade för ett fortsatt tankearbete. Det här är inte frågor som har ett slutligt svar. Det viktiga är att ha en diskussion där vi kan lära och inspireras av varandra, säger Swedacs generaldirektör Ulf Hammarström.

Swedacs generaldirektör Ulf Hammarström

Vad är syftet bakom konferensen?
– Från början var det tänkt som en slags intern fortbildning kring vad vi vet och inte vet om synen på värdet av ackreditering som ett av flera kvalitetssäkringsinstrument som samhället har samt vad det är för framtida utmaningar vi har. Vad är det vi har att styra mot, var behöver vi vara om fem år för att vara lika relevanta som i dag? Vad behöver vi anpassa i vårt sätt att arbeta mot bakgrund av den utveckling som sker? Pandemin och dess många olika konsekvenser går inte att tänka bort, men till viss del har den samtidigt bara snabbat upp processer och samhällsförändringar som redan var på väg, till exempel inom digitalisering.

– Det är stora frågor där vi såg att det finns inspiration att hämta in från utländska ackrediteringsorgan och andra intressenter. Eftersom vi på grund av pandemin inte längre skulle kunna träffas IRL utan skulle få göra hela eventet på nätet så blev det tydligt att vi enkelt kunde öppna upp det för flera.

Faktorerna som påverkar framtiden för ackreditering sträcker sig självklart över hela skalan. Allt från teknologiska framsteg och förutsättningar till förändringar i synen på kvalitet. Synen på frihandel och andra politiska frågor är faktorer som också kommer också ha stor betydelse för utvecklingen. I en föränderlig värld är det viktigt att komma ihåg vad man själv styr över.

– De faktorer vi kan kontrollera mest är förstås våra interna arbetssätt. Dem kan vi väldigt mycket styra själva och se till att vi jobbar med att öka vår samhällsnytta, säger Ulf Hammarström. 

Hur kan man tänka gällande de faktorer man som ackrediteringsorgan själv inte styr över?
– Det spontana svaret är uttrycket ”Seglare klagar inte över motvind utan de lär sig att kryssa.” Det är en fråga om att vara förändringsbenägen och anpassa sig och hitta lösningar på det man inte själv kan påverka, försöka hitta sätt att använda det till sin fördel.

Representanter från Ikea och Spelinspektionen kommer att berätta om sin upplevelse av ackreditering. Vad är tanken med att låta kunder berätta om sina erfarenheter om ackreditering?
– Att ha en diskussion om framtiden utan att ha med dem som är ackrediterade skulle bli väldigt inåtvänt. När man talar om anpassning och förändring är det ju viktigt att ha med sig att vi är till för någon, vi är inte till för oss själva. Tänker vi så blir vi snabbt irrelevanta och världen kommer att gå vidare utan oss. Vi kommer i slutänden att dömas efter vilken vår effekt i samhället är och det är helt rätt.

Blanda andra brittiska UKAS, italienska Accredia och tyska DAkkS talar. Vad kan vi lära av våra europeiska partners – och vad kan de lära av oss?
– Vi kan alla lära oss av varandra, stora som små. Generellt sett har vi för lite dialog med varandra. Det gäller allt från väldigt konkreta jordnära saker som hur man använder kontoret under en pandemi med vår typ av verksamhet till hur man förbereder sig långsiktigt för framtiden, exempelvis användandet av tekniska möjligheter som artificiell intelligens. Vi är ju alla lite speciella i det att vi inte har några likadana organisationer i våra egna länder utan de organisationerna finns ju bara i andra länder. Jag tycker det är jätteviktigt med en ökad dialog med de andra ackrediteringsorganen.

Vad hoppas du att de som deltar tar med sig?
– Egentligen inspiration för ett fortsatt tankearbete och diskussion. Vi kommer inte lösa så många framtidsfrågor på konferensen utan det viktiga tycker jag är att vi inspirerar till ett bredare och kollektivt samtal där vi kan lära och inspireras av varandra. Vi kanske också hittar nya kontakter att nätverka och tala vidare med, det kommer att vara deltagare inte bara från Europa utan alltifrån Kina till Brasilien, från Paraguay till Kanada.

Hur känns det att det blir digitalt?
– Det är tråkigt är att vi inte får träffas på plats med allt småprat som då kan ske runt själva eventet. Å andra sidan så blir det nu nåt som från början var tänkt att vara ett internt fortbildningsseminarium till ett globalt event och det är ju bara möjligt att göra digitalt om det ska ske på ett ekonomiskt och klimatsmart sätt.

Vill du ta del av programmet, klicka här.