Swedac ansvarar för olika slags stämplar. Som ett bevis på vissa ämnens äkthet är det exempelvis obligatoriskt att stämpla ett föremål av guld eller platina som väger mer än ett gram. Andra stämplar är frivilliga och används mest för att tillverkaren vill ge kunderna extra information. Till den sorten hör ortsmärkesstämplar.
Smyckesskulptören Göran Jönsson kommer ursprungligen från Lund och har under många år drivit ett mindre hantverksföretag som gör silversmycken och skulpturer. När han 2010 etablerade sig med sin verkstad i Töreboda ville han gärna även där kunna märka sina alster med tillverkningsort, för att han upplever att kunderna tycker om att kunna se var saker är gjorda och för att han själv uppskattar att kunna prägla sina smycken med år, plats, kvalitet och namn. Men det visade sig att hans nya hemstad saknade stämpel.
— Då läste jag på om ortsmärkesstämplar och lärde mig hur det fungerar om man vill få en ny godkänd. I samarbete med Swedac tog jag fram en stämpel som föreställer en kombination av bokstaven T och en stiliserad bild av järnvägen som korsar Göta kanal så som i Töreboda, säger Göran Jönsson.
Den som ansvarar för registrering av ortsmärkesstämplar på Swedac är Anna Carlstein. Hon berättar att traditionen att märka ädelmetallarbeten med tillverkningsplats i Sverige har anar från 1490-talet och att ortsmärkena traditionellt bestått av ortens begynnelsebokstav i en ram. Olika typsnitt och ramar för att skilja orter åt med samma begynnelsebokstav. Länge var Stockholm det enda undantaget som istället för bokstav hade en bild, på stadens skyddshelgon Sankt Erik. På senare år har det dock dykt upp allt fler bilder.
— När det gäller bilder ska de uppenbart ha med staden att göra. Swedac undersöker också om den föreslagna symbolen är rimlig att tillverka på en stämpel som är så liten att den kan stämplas i exempelvis en ring, säger Anna.
Efter några månaders kommunikation mellan Göran Jönsson, Swedac och en stämpelexpert blev Törebodas egen stämpel godkänd, berättar Göran.
När han så småningom flyttade och byggde upp sin verkstad på nytt – i Vollsjö, gjorde han om processen.
— Då visste jag hur det funkade och jag tycker att det är roligt att det blev en trätoffel eftersom många förknippar orten med Vollsjötofflan som tillverkats sedan 1912. Jag har själv gått mycket i trätofflor från Vollsjö. Dessutom är jag en bildmänniska och tycker att bilder har ett oerhört symbolvärde, starkare än bokstäver, säger han.
Kanske är det en trend? Anna Carlstein berättar att de tre senaste förfrågningarna till Swedac har gällt ön Hönö utanför Göteborg som ville ha och fick godkänt för en krabba på sin ortsstämpel, skånska Vollsjö som fick sin trätoffel och i slutet av november 2019 kom en förfrågan från Fjällbacka som föreslår ett sjömärke funnet på hällristningar. En ansökan som är under behandling.
— Ortsmärkestämpeln är idag en frivillig märkning, säger Anna Carlstein, men om jag hade gjort en silverskål hade jag nog tyckt det var roligt att kunna märka den med ort.
Hur ser din hemorts stämpel ut? Du hittar alla ortsmärkesstämplar här.