STANDARDISERINGSARBETE handlar i grund och botten om att komma överens om vilka krav vi ska ställa på en produkt, tjänst eller process. Tack vare standarder går det exempelvis att se till att saker och ting passar ihop, när det gäller såväl mått som funktion.
Ett enkelt exempel är järnvägsnätet i Europa, inklusive såväl spårbredder som signal- och styrsystem. Om inte det hade varit standardiserat hade det varit krångligt att vara tågluffare.
Det kan också handla om kvalitet, så att vi vet vad vi kan förvänta oss av det vi köper eller den tjänst vi nyttjar. Standarder blir en trygghetsbas för att värna om hälsa, säkerhet och miljö i samhället.
– Det vimlar av standarder som vi inte ser. Ta exempelvis en hiss, där finns det standarder för alltifrån de enskilda komponenterna till hur byggprocessen ska ledas, och sedan även hur kontrollerna ska utföras när hissen väl är färdig, säger Arne Lund på avdelningen för kommunikation och utveckling på Swedac.
DET ÄR DOCK inte enbart en fråga om individens bästa, även om det givetvis är en viktig aspekt, konstaterar han.
– Standarder behövs för att hantera all typ av handel med varor och tjänster, inte minst när det gäller export. Det bidrar till ökad effektivitet och säkerhet hos alla parter.
Dessutom är standarder användbart i innovation och utveckling, kring produkter men även för att förbättra och effektivisera exempelvis lednings- och produktionsprocesser i en verksamhet.
– I vissa fall använder man en standard för att utveckla sina verksamhetsprocesser, andra gånger för att säkerställa att de produkter eller tjänster som man erbjuder verkligen håller måttet, säger Arne Lund.
Genom att visa upp att det man säljer – eller en process i verksamheten – följer fastslagna standarder kan man vända sig till ett certifieringsorgan för att få en certifiering.
– Här fyller Swedac flera viktiga funktioner i den kedja som handlar om bedömning av överensstämmelse. Vi ansvarar inte bara för ackreditering av sådana certifieringsorgan, utan också organ och laboratorier som utför kontroller och provningar som utgör underlag till certifieringsprocessen.
I takt med att vi omges av allt fler och mer komplexa tjänster är det olika former av ”systemstandarder” som tas fram. För även om begreppet standard för tankarna till något statiskt så är det ett område som är i ständig utveckling.
– När omvärlden förändras gäller det att se till att det finns överenskommelser som känns relevanta. Det är ett idogt arbete, säger Arne Lund.
FÖR SVERIGES DEL är det extra viktigt att standarder som tas fram inte får en ”inlåsningseffekt”, utan att de tillåter utveckling, konstaterar Arne Lund.
– Vi är exportberoende i högre grad än många andra länder och behöver kunna bedriva ett aktivt innovationsarbete för att upprätthålla vår konkurrenskraft.
Det innebär i praktiken att vi skulle missgynnas av att en standard exempelvis pekar på en viss tekniklösning.
LÖSNINGEN är ju som regel inte heller det viktiga, menar han, utan det är vad produkten eller tjänsten kan innebära för köparen eller användaren.
– Därför är det ett allmänt svenskt intresse att arbeta för att kraven är definierade utifrån prestanda och resultat.
Det är dessutom viktigt att det blir rätt från början, för det tar ett antal år att förändra en standard.
Text: Peter Wiklund