Svensk export är en grundbult i Sveriges ekonomi som skapar tillväxt, sysselsättning och välstånd.
– Att kunna lita på varandras kvalitetssystem är avgörande för framgångsrik handel, säger Ulf Hammarström, generaldirektör för Swedac.
Swedacs verksamhet medverkar till att skapa ”en öppen och global marknad, ett konkurrenskraftigt näringsliv samt trygga konsumenter och produktanvändare i ett hållbart samhälle”. Så lyder myndighetens vision.
På vilket vis bidrar Swedacs arbete till internationell handel?
– Om varor och tjänster fritt ska kunna röra sig över gränserna bygger det på att inblandade parter kan lita på att efterlevnaden av krav på kvalitet och säkerhet kontrolleras. Att lita på kvaliteten på produkter och tjänster är helt enkelt avgörande för framgångsrik handel och ökad konkurrenskraft, säger Ulf Hammarström, generaldirektör.
Vi lever i en tid med väldigt stora globala utmaningar; krig, hunger, hotet mot vårt klimat. Hur påverkar det frågan om ackreditering och internationell handel?
– Vi ser en generell urholkning av tilliten till de globala handelssystemen. Under en längre tid har regionalisering och protektionism ökat. En utveckling som accentuerats av kriget i Ukraina men trenden är djupare än så. Det är en av våra viktigaste utmaningar, hur man stärker det multilaterala systemet och förtroendet igen.
Vad ser du för utveckling på området framöver?
– Som en följd av digitaliseringen kommer vi att få se nya områden för ackreditering och certifiering. Märkningen av produkter kommer att bli mer tillgänglig, antagligen via QR-koder, där man enkelt får mycket mer info än vi idag kan få analogt om en produkt.
– Vi ser också att allt fler områden regleras, det uppstår fler och nya sorters certifieringar – inom allt bredare områden än de traditionellt mer tekniska områdena. När kvalitetssäkringssystemet skapades var det för att kontrollera och garantera kvaliteten på exempelvis skruv. Sådant som går att räkna och mäta vad som är det optimala eller ”bästa”. Nu finns ackrediteringsmöjlighet för mer och mer värderingsgrundade, mjuka saker, där vi måste fråga oss om det är statens uppgift att vara garant. För äkta journalistik till exempel. Frågeställningar som ett ursprungligen mer tekniskt system inte är anpassat för att hantera.
