Begreppet kvalitet är en salig blandning av objektiva och subjektiva bedömningar. Av sådant som går att göra oberoende mätningar av och vad som handlar om tycke, smak och känsla.
Inom vissa områden i samhället har vi bestämt att det är extra viktigt att ha kontroll över den objektiva kvaliteten hos både produkter och tjänster.
Du köper kanske lite dyrare regnkläder till barnen eftersom du hoppas att de håller högre kvalitet. När du bokar hotell kollar du hur tidigare gäster har betygsatt frukostbuffén. Och tonåringen som klickar hem en mobilladdare för 39 kronor tycker absolut att det – i förhållande till pris – är kvalitet. Rent av livskvalitet.
Swedac är myndigheten för den svenska kvalitetsinfrastrukturen med ansvar för i huvudsak tre verktyg för statlig kvalitetssäkring: Att reglera mätningar och mått av olika slag, historiens äldsta instrument för att möjliggöra en rättvis handel är ett. Mått och mätteknik har i alla samhällen sedan i stort sett tidernas begynnelse reglerats på något sätt, även de egyptiska faraonerna utnyttjade detta. Låt vara med litet mindre exakthet än vi gör i dag… I vår tid kommer mätteknik inte bara att vara en grund för handel utan också en viktig byggsten i att möjliggöra hela samhällets klimatomställning. Att reglera mättekniken för den nya laddinfrastrukturen när vi alltmer lämnar fossila bränslen för fordonsflottan är bara en del.
Samordning av marknadskontrollen mellan det knappt tjugotal myndigheter som har marknadskontrollansvar är ett andra uppdrag. Det sistnämnda har nyligen givits ett nytt mandat, nämligen att ge regeringen underlag för en samlad fyraårig nationell strategi för den svenska marknadskontrollen. Kvaliteten och säkerheten hos de produkter som genom e-handel blivit tillgängliga på EU:s marknad har allvarligt försämrat förutsättningarna för att kontrollera kvalitet och säkerhet.
Ackreditering som innebär kontroll av organisationer som i sin tur kontrollerar kvalitet inom olika branscher är ett tredje. Dricksvatten, karuseller och bilbesiktning är exempel på vad som omfattas av ackreditering.
Hur avgörs vad som ska kvalitetssäkras på det viset? Och vad står näst på tur?
— Cybersäkerhet och AI är nya otroligt viktiga områden för samhället att ha koll på. De är till och med centrala att kunna kvalitetssäkra för att demokratin ska fungera på ett tryggt sätt, säger Ulf Hammarström, generaldirektör, Swedac.
2010 avskaffades statens 45-åriga monopol på fordonsbesiktning där Bilprovningen tidigare hade ensamrätt på besiktning av fordon. För att säkra kraven på hög kvalitet och tillförlitlighet även när säkerheten överläts till kommersiella aktörer att säkerställa, infördes kravet på ackreditering med Swedac som ansvarig myndighet. Vi kan inte riskera att ha bilar på våra vägar som inte är säkra, men det måste inte vara icke-kommersiella statliga aktörer som kontrollerar varje fordon. Samma tankar ligger bakom kvalitetssäkringen av vårt gemensamma dricksvatten. Liksom karusellerna på Liseberg.
Däremot är det frivilligt för ett medicinskt laboratorium att ackreditera sig. Det borde väl också vara väldigt viktigt?
— Jag har inget entydigt svar på vad som avgör det där, säger Ulf Hammarström. Man kan nog säga att det har att göra med kultur och tradition inom området, liksom den känslighet det har i samhället.
— När det gäller medicin kanske det funnits en generellt tillräckligt hög kvalitetsnivå för att ackreditering inte skulle behöva bli ett lagkrav? Branschen har också visat eget ansvar i frågan genom att använda ackreditering utan lagkrav. Det handlar också om vilka områden som har starka företrädare. Vilka som är engagerade i en fråga.
Samhället förändras och därmed synen på vad som behöver kvalitetssäkras. Under pandemin har ett par specifika fall med felaktig, i vissa fall brottslig, hantering av covidtester lett till en diskussion om ifall det skulle införas krav på ackreditering för att använda testresultat i covidpass.
— Vi på Swedac tror att ackreditering vore ett lämpligt instrument och tycker att man bör titta på ackreditering inom det området, säger Ulf Hammarström.
Vad ser du för ytterligare trender och tendenser inom kvalitetssäkring i Sverige?
— Internationalisering och digitaliseringen har gjort oss betydligt rikare och ökat vår välfärd, men också mer sårbara. Man kan manipulera information på nya sätt och störa samhället digitalt. Cybersäkerhet och hur man kontrollerar AI är otroligt stora och viktiga områden. Hur vårt demokratiska samhälle ska kunna fungera öppet och transparent påverkas, säger han.
En av få i Sverige som fördjupat sig rejält akademiskt i ämnet kvalitetssäkring är Ingrid Gustafsson Nordin vid Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, Score. Hon doktorerade 2016 med en avhandling om det regelsystem som sedan mitten av 1980-talet vuxit fram baserat på standarder, certifiering och ackreditering.
— Jag undervisar masterstudenter i statsvetenskap och det är så tacksamt för det är aldrig någon som riktigt känner till strukturen bakom kvalitetssäkring och det är kul att se hur ljuset tänds i deras ögon när de förstår, säger Ingrid.
Förstår vad?
— När de får grepp om det där som också jag tycker är fascinerande; vilket extremt sammanhållet och välorganiserat system vi har! Hur genomstandardiserat samhället är. Jag tänker ibland på standardisering som såna där kluvna stenar man ibland ser i juvelerarbutiker; grå utanpå och den vackraste skimrande juvelen inuti.
— Det finns så mycket läckert att hitta inne i systemet! Tekniska standarder låter kanske opoppigt men när man tittar närmare och i takt med att man förstår hur omfattande och globalt systemet är desto mer förstår man att det finns att hämta, säger Ingrid.
Ackreditering är alltså ett system som syftar till att organisera globala marknader och underlätta världshandel och som involverar både företag och myndigheter. Samtidigt är det i sin torra saklighet ett system som kommer människan mycket nära:
— Det finns till exempel en standard för hur man klassificerar dödsorsaker, säger Ingrid Gustafsson Nordin.
Vad innebär det?
— För att en läkare ska kunna utfärda en dödsattest behöver man kunna specificera döden, visa orsakssamband och stämma av vad som lett fram till döden. Hur man gör det där kan sedan få omfattande konsekvenser. Som till exempel när det gäller hur man rapporterar covidfall. Har en patient dött med covid – eller av. Statistiken har jättestor betydelse för hur vi beter oss. Det får både politiska och ekonomiska konsekvenser. Ackreditering är verkligen en okänd samhällskraft, säger Ingrid Gustafsson Nordin.
Läs mer:
