Guld är något alldeles extra, det har blivit tydligt många gånger genom åren: Inkaindianerna betraktade guld som ”solens svett”, och de egyptiska faraonerna såg till att bli begravda med ansenliga mängder av den metall som ansågs vara ”gudarnas kött”. Långt senare, i mitten av 1800-talet gjorde guldruschen att västra USA blev helt förvandlat av alla lycksökare.
Guldet har också länge varit direkt kopplat till världens valutor, eftersom det är en tillgång som är långt mycket mer värdebeständig än andra, och först 1971 bestämde president Nixon att USA skulle släppa dollarns koppling till guld.
Guld är näst intill oförstörbart och extremt formbart. Bladguld kan bli så tunt som 0,0001 mm – och då är det genomskinligt. Dagens guldpris ligger tillräckligt högt för att Sveriges enda renodlade guldgruva, Björkdalsgruvan, kan vara lönsam genom att få ut något enstaka gram guld per ton som de bryter.
Det höga priset gör att det finns en illegal marknad för guld, där guldföremål som inte har den märkning som krävs på den svenska marknaden säljs. Den övervägande delen av handlarna sköter märkningen av guld mycket bra. Men det finns de som importerar guldföremål utan de stämplar som måste finnas för att föremålen ska få säljas i Sverige.
För att få säljas som ädelmetallarbeten av guld – med en vikt på ett gram eller mer – måste föremålen stämplas med minst två stämplar: en finhaltsstämpel (andel guld) och en namn- eller kontrollstämpel. Om det enbart finns finhaltsstämpel och namnstämpel är det tillverkaren som tar ansvar för och garanterar att arbetet håller rätt finhalt, till exempel 18 karat som är det vanligaste när det gäller smycken.
Guldföremål är alltid mer eller mindre dyra, som konsument bör man vara noggrann med att kolla att stämplarna finns. Kontrollstämpeln ”kattfoten” har använts i Sverige sedan 1754. Den utfärdas idag endast av RISE Sveriges Research Institutes of Sweden, som är det enda ackrediterade kontrollorganet för stämpling av ädelmetallarbeten. Swedac har ansvar för marknadskontroll i branschen och gör därför en granskning av mellan 20 och 40 guldhandlare eller -tillverkare årligen.
Att genomföra en kontroll av ett föremål innebär en garanti och en säkerhet för konsumenten – men det kostar att låta göra kontrollen. Därmed kan det bli en snedvriden konkurrens om bara vissa handlare uppfyller dessa krav.
Kattfoten – Sveriges äldsta konsumentskydd
Kattfoten infördes som opartisk kontrollstämpel 1754, i samband med att staten tog över kontrollen av allt guld, silver och tenn som tillverkades i landet. Motiveringen till nyordningen då var att ”givna föreskrifter inte alltid rätt efterlevs”. 1988 återgick ansvaret till branschen, så att det går att ersätta kattfoten med en namnstämpel. Kattfotsstämpeln garanterar dock att det har gjorts en opartisk analys av innehållet.
Texten är hämtad från Swedac Magasin
