Utvecklingen av drönare går otroligt snabbt – men lagstiftningen har inte hängt med tekniken. Nu är gemensamma EU-regler på gång.

DE SENASTE ÅREN har drönarbranschen ökat explosionsartat, och Sverige är ett av de länder som ligger i framkant. I dag används drönare av skogsägare, byggföretag och reklambranschen. För att ta några exempel.

På några få år har priserna på drönare sjunkit samtidigt som de tekniska möjligheterna ökat.

Lagstiftningen har ibland haft svårt att hänga med.

Det mest tydliga exemplet var när drönare häromåret blev klassade som övervakningskameror. Plötsligt var operatörerna tvungna att informera alla som kunde tänkas hamna på bild även om flygningarna gjordes långt över marken.

Den regeln försvann i somras, men Fredrik Hansson, vd på Swescan, tycker att mycket återstår att göra. Bland annat anser han att dagens maxhöjd på 120 meter är föråldrad. Swescan, som är den största drönaroperatören i Sverige, utför exempelvis många jobb över bergtäkter.

– Det ställer till det för oss när vi jobbar med karteringsflyg. Vi skulle gärna flyga på 200 meters höjd, och när vi jobbar med skogskartering vill vi upp på 250–300 meter. Då kan vi beta av större ytor på samma tid, säger han.

I stället borde, anser Fredrik Hansson, gränsen för hur lågt det civila flyget får flyga höjas.

– De har inte samma behov av att flyga så lågt. Men det är genomgående så att reglerna är anpassade efter gamla näringar och inte efter oss som tillkommit på senare år.

Inom EU pågår nu ett arbete om ett gemensamt regelverk för drönare. Tanken är att samma krav ska gälla i hela EU både för den tekniska utrustningen och operatörerna.

Det ska göra det enklare för ett drönarföretag att verka i andra EU-länder. Planerna välkomnas av Fredrik Hansson.

– Det är jättebra med gemensamma regler. För ett enskilt företag är det inte helt enkelt att förstå hur alla förordningar ska tolkas, säger han.

Tanken var att förslaget skulle ges till kommissionen under hösten och utmynna i ett beslut om en ny förordning redan under 2018. Sannolikt kommer den tidtabellen inte att hålla.

NÄR FÖRSLAGET blir verklighet kommer det dock att gå snabbt. En EU-förordning är den mest kraftfulla typen av unionsakt och träder i kraft direkt när beslutet är fattat.

Fredrik Hansson, som även är engagerad i branschorganisationen UAS Sweden, ser gärna att branschen är mer involverad i utredningsprocessen än vad som är fallet i dag.

– Vi har försökt påpeka vissa saker, men jag tycker att gehöret från myndigheterna är dåligt. Det här är en bransch som växer, men det är ingen som pratar med oss. Dialog borde föras med oss branschkunniga i samband med att det går ut på remiss, säger Fredrik Hansson.

Swedac vill se större tydlighet

Ett nytt EU-regelverk för drönare kan komma att involvera Swedac. Det handlar bland annat om person- och produktcertifiering.

Inom EU pågår ett arbete med att skapa ett gemensamt regelverk för drönare. Anna Formgren, jurist på Swedac, menar att behovet är stort.

– Problemet i dag är att det finns olika regler i de olika EU-länderna. Utvecklingen av drönare har gått fort och det har blivit ett spretigt regelverk, säger hon. De stora stötestenarna är dels säkerheten, med risken för kollisioner med det vanliga civila flyget, dels integritetsfrågorna.

Anna Formgren poängterar att det samtidigt finns stora möjligheter.

– Det finns väldigt många användningsområden, som skogsbruk och räddningstjänst, och det talas också om distribution av varor, säger hon.

EU-FÖRSLAGET innehåller både bestämmelser om certifiering och om CE-märkning.

För Swedacs del finns det tre områden där myndigheten kan komma att ackreditera certifieringsorgan. Det handlar om personcertifiering, produktcertifiering och certifiering av ledningssystem.

– Tanken från EU:s sida är att ta ett samlat grepp både när det gäller kraven på operatörer och de tekniska kraven på drönarna, säger Anna Formgren.

Swedac tycker dock att en del oklarheter återstår i EU-förslaget.

– Det här förslaget är ganska svårgenomträngligt och alla delar är inte helt lätta att förstå. En av våra synpunkter är att regelverket ska vara tydligt och lätt att tillämpa.

Text: Jens Kärrman