Rätt använd bidrar digitaliseringen till hållbarhet, tillväxt och välfärd. Men för att dra nytta av tekniken krävs gemensamma perspektiv och arbetssätt. Vi tittar på tre områden sär digital teknik revolutionerar: handeln, vården och bilbranschen.
MED ÄNNU större eftertryck än tidigare lyfts nu digitaliseringen fram som lösningen på en mängd problem i samhället. Den växande gruppen äldre, klimathotet och ökad global konkurrens är några av dem.
– Vi är inne i en transformation som innebär nya villkor och förutsättningar. Den påverkar näringsliv, offentlig sektor, individer, arbetsmarknad, institutioner, social sammanhållning – allt, säger AnnSofi Persson-Stenborg, kanslichef på Digitaliseringskommissionen.
Digitaliseringskommissionen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva de förändringar som digitaliseringen medför i samhället. En av trenderna är att varor allt mer utgörs av tjänster och att digitaliseringen driver på en ökad individualisering av dem. Det påverkar även mediekonsumtionen. Bakomliggande algoritmer ser till att individen fortsätter att få stöd för sin egen uppfattning genom att hela tiden mata på med ytterligare information och tips i samma riktning.
– Det är ett hot mot social sammanhållning och demokrati eftersom det gör att vi lever med olika bilder av verkligheten.
Att tjänster utformas efter individen utmanar också regelverk och vad som uppfattas vara rättvist i offentliga sociala åtaganden. Den ökade individualiseringen ställer också nya krav på hur personlig integritet och kvalitet säkras. Om tjänster och produkter utformas så olika, hur säkras då att utfallet blir detsamma för alla?
– En stor fråga är hur tjänster inom det offentliga ska kvalitetssäkras. Det finns kvalitetsaspekter på alla nivåer, och metoderna för kontroll och uppföljning måste utvecklas allt eftersom tekniken utvecklas, säger AnnSofi Persson-Stenborg. Dessutom behövs en diskussion kring vad god kvalitet är och hur den ska mätas, betonar hon.
– Kvalitet måste inriktas mycket mer mot syftet. När äldreomsorgen ska minska antalet fallolyckor är inte det viktiga om tillsyn sker via kameror eller personal i nattpatruller, utan att målet uppnås. Med tanke på att digitaliseringen genomsyrar hela samhället är det viktigt att bygga upp en kontinuitet och en systematik i utvecklingen. Där är standarder en viktig del, anser hon.
– De behövs för att utvecklingen ska ske på ett bra sätt. Det är inte hållbart att den tekniska infrastruktur som byggs upp inte utgår från standarder.
Det är en fråga om kvalitet och effektivitet, och det blir dyrt att inte enas kring standarder. Som exempel nämner hon svenska kommuner och landsting som utvecklar sina egna IT-system.
– Där behövs ett ramverk för utvecklingen av digitala plattformar så att de är skalbara och kompatibla med varandra. Tekniken skapar massor av möjligheter men också risker. AnnSofi Persson-Stenborg efterfrågar en bredare debatt kring hur digitaliseringen förändrar hur vi ser på vad som är rättvist och likvärdigt.
– Jag tror att vi kan använda tekniken för ett hållbart samhälle, både klimatmässigt och socialt, där skattemedel används bättre och ger mer kvalitet till medborgarna.
KARIN MYRÈN